Helena Rönnberg, chefredaktör Icakuriren
Tänk att gå hem från jobbet när arbetsdagen är slut och vara – ledig! Det här var jag helt uppfylld av första tiden som nyvuxen. Innan dess hade jag inte förstått hur mycket energi och press jag hade känt av att plugga. Detta att man aldrig var riktigt ledig. Det fanns alltid något man borde läsa, nöta in, träna extra på.
Tjoho! Visst kunde det kännas lite krävande eller svårt (eller tråkigt) på jobbet. Men så mycket fritid jag hade.
Ok, jag började tidigare än jag varit van vid, men klockan 16.35 då jag gick från jobbet var jag fri. Inte en enda läxa. Inga tjocka böcker som tyngde väskan och samvetet om kvällarna.
Som förälder till två ungdomar har jag suttit mig igenom ett stort antal föräldramöten. Och det har inte gått ett enda möte utan att minst en förälder säger något i stil med “De har inte så mycket läxor, barnen?” Sedan är diskussionen i gång.
Läxor väcker känslor. Det finns inte ett enda bevis på att läxor har positiv effekt på inlärning. Det finns ingenting i skollagen som säger att lärare måste ge läxor. Ändå är det något som många förväntar sig ska ingå i skolarbetet.
Genom läxorna tycker vi föräldrar att vi får en inblick i barnens vardag. Och kanske tänker många att läxor visar att skolan verkligen ställer krav på eleverna. Men samhället ser inte ut som förr, och inte skolan heller. Då, när vi själva var elever, på den tiden man hade var sin skolbänk med lock och innan Google fanns.
Barnfamiljer i dag har mängder med aktiviteter, arbetsdagarna är ofta långa för både stora och små, och hemmaföräldrarna försvinnande få. Jag känner inte en enda barnfamilj som inte suckat över vilken tid det tar att läsa läxor med barnen, att påminna, följa upp och förhöra.
När jag för många år sedan skrev en artikel om läxor kunde inte en enda av de intervjuade lärarna ge något bra svar på varför de gav barnen hemuppgifter. Lärarna på lågstadiet lyfte fram att de måste ge läxor, för annars blev det så stor omställning för eleverna när de kom till mellanstadiet. Mellanstadielärarna menade i sin tur att de måste ge läxor, för annars blev det så svårt för eleverna att börja högstadiet. Och högstadielärarna såg läxor som en nödvändighet för att eleverna skulle vara förberedda inför gymnasiet.
Nej, slentrianläxor är omodernt, skapade för en gammal livsstil och en gammaldags syn på kunskap. Men jag vet att många inte håller med mig. Läs vår läxdebatt i det här numret av Icakuriren.
Och var glad att din chef inte skickar med dig läxor hem flera gånger i veckan, just när du trodde att du hade jobbat klart för dagen.
