Träd berör våra känslor

Men de lär inte stå där länge till, för tidigare i år borrade någon eller några en massa hål i trädens stammar, och sprutade troligen också in gift i träden.

Träd berör våra känslor
Helena Rönnberg, chefredaktör Icakuriren
Helena Rönnberg, chefredaktör Icakuriren

Vi fastnade i en diskussion om träd vid morgonfikat på redaktionen. En kollega hade en arborist hemma för att fälla några träd, och det hade fått grannarna att reagera. Någon var glad över gallringen, någon annan var bekymrad.Helt klart är att träd berör våra känslor. Det är kanske något med att de är viktiga symboler för oss.

De lever så mycket längre än vi människor, och blir därför som länkar mellan generationer.
Vårdträdet, det stora trädet på gården, sas ju förr stå för hela gårdens lycka och välgång.Och i skogen hämtar vi människor kraft och får vara ifred.

Själv är jag fortfarande förfärad över vad som hänt längs min promenadväg, som kantas av några fantastiskt vackra pilträd. Men de lär inte stå där länge till, för tidigare i år borrade någon eller några en massa hål i trädens stammar, och sprutade troligen också in gift i träden.

Hur kan man göra så? Det antas vara någon som bor där och som vill få lite bättre utsikt över vattnet. Av liknande skäl fällde en villa­ägare i förorten Nockeby ner tallar som var flera hundra år gamla.
Stanna upp och tänk på det: Flera hundra år gamla.
De där tallarna stod där långt innan vi började googla och facebooka, långt innan vi körde bil. Tallarna stod där innan våra förfäder fick elektricitet i sina hem. Jag kan bli så arg att jag nästan dånar när jag tänker på graden av själviskhet i det beteendet.

I det här numret har vi träffat Malin Sahlin, som är biolog på Naturskyddsföreningen och kämpar för att rädda de svenska gammelskogarna. Hon för en hektisk kamp mot skövlingen, sedan 1950-talet har mer än hälften av all skog kalavverkats. Enligt skogsdirektör Mårten Larsson på Skogsindustrierna har man sparat mer skog än vad lagen kräver.
Så kan det nog vara, och det finns säkert argument för bägge sidor. Men vi kan konstatera att det vi har ägnat oss åt de senaste 50 åren har givit effekter som kommande generationer får leva med en lång tid framåt.

Gnällo

tycker att det är alldeles för få som använder reflexer, och allra sämst är vuxna. Om fotgängare fattade hur dåligt de syns på novembermörka vägar, så skulle de bli mörkrädda och inte vilja gå ut igen med mindre än en julgransbelysning längs kroppen. Kom igen, bli lite självlysande – för allas skull!

Snällo

bläddrar fram till glöggtipsen som Charlotte bjuder på i det här numret. Äntligen är det juletid, så man får tända ljus och värma glögg och njuta av alla dofter.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top