Helena Rönnberg chefredaktör Icakuriren
Det var nog inte mer än tio–tolv år sedan jag för första gången fick stirra på nära håll på ett par fixade naglar. En kollega till mig skulle gifta sig och visade stolt upp sina långa perfekta naglar med fransk manikyr. Jaja, det är väl en sak om man är filmstjärna, men vilken vanlig svensk vill lägga pengar och tid på att “göra naglarna”, minns jag att jag tänkte. Men det var ju riktigt många visade det sig, och nuförtiden hittar man nagelstudior i snart sagt varje svensk stad.
Jag har till och med själv testat en gång, och min starkaste upplevelse var att det tog en himla tid, att långa naglar fick mig att känna mig vuxen, och att det klapprade lite extra när man skrev på tangentbordet.
I butikerna har ju utbudet kring låtsasnaglar också vuxit, och var och varannan tonårstjej har testat att klistra på plastnaglar.
I det här numret av Icakuriren tipsar vi om mirakelplaggen som ger oss snyggare kroppar. Det finns hjälp för allt från pösmagar till hängrövar och sladdriga lår. Vår snygga modell blir ännu snyggare när hon har speciella gördlar, korsetter, strumpbyxor och trosor som håller in, formar om och stramar upp.
Jag undrar bara vart allt tar vägen…
Det är också en fråga om det där momentet efteråt. När allt tas av och väller fram. Hur gör folk som är ute och träffar nya bekanta (läs raggar på lokal)? Om de nu får hem någon ny vän, tar de bara av sig den uppstoppade behån, trosorna med extraskinkor på och den slimmande gördeln? Och står där som Askungen efter tolvslaget, med fluffmage och hängbröst.
Fast det är nog egentligen inte andra man vill lura, utan sig själv. Om en mirakelgördel kan få en att känna sig tryggare och snyggare, då får man nog både en ny hållning och en säkrare utstrålning. Och det är väl där halva hemligheten och hela trolleriet ligger egentligen, för när man känner sig fin så utstrålar man förstås något helt annat än de där dagarna man bara vill gå och gömma sig.
Men jag kan inte låta bli att undra lite över det där momentet ändå. Hur tar man av sig “mirakelkroppen” utan att ens sällskap samtidigt tappar hakan?
Gnällo
måste morra:
Teknikstrul!!! Plötsligt funkar inte internet hemma, och därmed inte ip-telefonen heller. Och eftersom kundtjänst hos allt fler företag numera består av digitala robotar, verkar det stört omöjligt att få tag på en riktig människa. Ett mobilsamtal senare får man veta att man helst ska felanmäla sitt ickefungerande bredband – via mejl. Grrr….!
Snällo
ska fira av vår kära kollega Rolf Olofsson, som trogna Icakurirenläsare har följt i 21 år. Han har testat rakapparater och spadar, mött Jerry Williams och testat afrikansk dans, alltid redo i Icakurirens tjänst. SnällO gråter en tår och tackar Rolf för alla läsvärda artiklar!
