Vårt dagliga bröd

Vissa grejer får ett löjets skimmer över sig när man tänker på det i efterhand. Saker man irriterat sig på till exempel. Med risk för att verka extremt småaktig tänker jag berätta om en sådan småsak. Det hände att jag och min dåvarande man grälade om bröd. Närmare bestämt en rågbulle.
Det var inga eldiga gräl, mer vardagstjafs. Men ändå, en fralla, hur mycket känslor kan en sådan väcka egentligen..?
Jo, så här var det: Det fanns ett bageri som bakade jättehärliga rågbröd. De här hade vi alltid hemma i vår frys, för det var det bröd jag åt till frukost. En kopp pulverkaffe och en rågbulle med ost. Varje morgon, samma sak. Ja, förutom någon enstaka gång då och då, när sambon hade tagit det sista brödet. Va? Slut!? Vad skulle jag då äta?

Min morgontrötta reptilhjärna såg inga lösningar på denna katastrof.
Och hur kunde han ta det sista brödet, när han visste att det var min absoluta rutin? Han borde ha låtit bli av ren och skär kärlek: “Det är ju det enda min älskling äter till frukost – jag lämnar den sista rågbullen åt henne!”
I stället sa han bara: “Det finns väl nåt annat bröd du kan ta?”
Det riktiga problemet kom när vår matbutik slutade köpa hem de här rågbullarna. Jag försökte prova andra bröd, men inget var lika gott kryddat, eller lika skönt i konsistensen.

Jag hittade visserligen en närbutik som hade rätt sort. Då och då tog jag mig dit, och som en missbrukare krafsade jag åt mig alla påsar på brödhyllan och gick till kassan, lugn i kroppen. Nu visste jag att jag skulle ha frysen full av mitt bröd för en tid framöver.
Numera har jag skaffat mig nya vanor, delvis på grund av en flytt och en läkare som sa åt mig att dra ner på ostkonsumtionen. Men det är fortfarande trögt med fantasin och nytänkandet på vardagsmorgnar, tycker jag.
I det här numret bjuder vår matskribent Anna på tre inspirerande frukostvarianter. Jag ska göra mitt bästa för att överraska mig själv i helgen.