
Helena Rönnberg, chefredaktör Icakuriren
Vad är det att vara vuxen? Grundnivån är väl att man bor på egen adress, sköter sina räkningar och lagar sin egen mat. Sedan finns allt från att sopsortera, att ha matlåda med till jobbet, och att klä sig förståndigt.
Samma dag som snöstormen vällde in över vår del av landet kom min jobbarkompis Daniel till jobbet i låga textilskor.
Hans tunna skor var förstås dyblöta. Vi andra förstod inte riktigt hur han hade tänkt. Ta på sig tunna lågskor mitt i vintern!
Han fick förstås utstå en del skämt om att hans mamma borde sagt åt honom vad han skulle ta på sig, och att han, stora karln, inte hade vett att klä sig vuxet och så vidare.
Nu har jag kanske inte gjort riktigt så dumma skomissar. Jag minns mest en vinter när jag var 15 år, och tjatade tjatade tjatade till mig ett par stövlar med hög klack. Mamma tyckte det var onödigt hög klack, och att de verkade alldeles för tunna för att vara vinterstövlar. Hon föreslog något slags stadiga kängor med lurvigt foder. Jag envisades. Och helt oväntat blev stövlarna mina.
Första morgonen jag hade dem och skulle springa till bussen ramlade jag. Ni vet en sådan där vurpa som man önskar att ingen såg, och så försöker man låtsas som att det inte gjorde ont. Men jag hade slagit upp ett stort sår på knät, byxorna hade gått sönder och tårarna brände innanför ögonlocken. Det blev inte många mil i de där stövlarna.
I det här numret av Icakuriren tipsar vi om bästa bubblet till vår goda nyårsmeny. Du får också träffa några volontärer som gör världen till en bättre plats. Dessutom ger vi sminktips inför helgens fester, och så har vi pratat med några personer som bloggat om sina svåra sjukdomar. Som vanligt en blandning av stort och smått alltså, precis som det är i tillvaron.
Så låt dina tjocka kängor, tygskor eller klackstövlar stå, stanna kvar i soffan och läs Icakuriren och umgås, och ha en riktigt härlig jul!