Det här är typiskt. När det äntligen dykt upp en vettig bantningsmetod – man behöver bara svälta två dagar i veckan i sällskap med sin mixer – börjar olyckskorparna kraxa om 5:2-dietens otrevliga bieffekter.
Dålig andedräkt, lättretlighet, oro, sömnsvårigheter, uttorkning och dåsighet är möjliga sidoverkningar som listas av tråkmånsarna på brittiska sjukvårdsmyndigheten NHS.
Varför kan de inte bara låta 5:2-dieten förbli så fantastisk som i den där BBC-dokumentären, som visats på Vetenskapens värld och fick 5:2-intresset att fullständigt explodera?
En av riskerna, påstås det, är att halvfasta enligt 5:2-metoden kan göra dig omöjlig på jobbet.
“Du kommer sannolikt att vara mycket hungrig och ha mindre energi, vilket kan påverka din förmåga att fungera (exempelvis på arbetet)”, kraxar NHS på sin hemsida. Ett trist besked om man införskaffat någon bästsäljande 5:2-kokbok och laddat kylen full med selleri.
Men det där är detaljer. Många av oss är säkerligen beredda att axla rollen som impopulär hagga eller surgubbe för resten av livet, bara det blir långt, smalt och sjukdomsfritt. Nej, allvarligare är de rejäla luckorna i bevisen för att 5:2 skulle leda till något konkret överhuvudtaget, annat än kanske den speciella mun-odör som är så utmärkande för folk som snålar med kolhydraterna.
När NHS lät dammsuga de digitala arkiven, låt vara osystematiskt, fann man bara en enda studie på människor om hur korttidsfasta påverkar livslängden. Den gjordes i Spanien för mycket länge sedan, 1957.
120 åldringar delades i två grupper. Den ena fick äta normalt och resten sattes att fasta varannan dag. Efter tre år var 13 av normalätarna döda, men blott sex av dem som fastat. Problemet? Att studien är så liten. Resultatet helt och hållet kan vara en statistisk tillfällighet.
Här vill man skrika: men för fasen, alla de där djurförsöken då, som tyder på att råttor och möss fått ett längre, hälsosammare och säkert gladare liv tack vare 5:2, blivit mindre mottagliga för alzheimers till exempel?
Glädjedödarna på NHS meddelar att resultaten sannerligen är fascinerande, men att råttor är just råttor. Att effekten skulle bli densamma på människor går tydligen inte alls att lita på. Nog hoppas man att NHS, världens största offentliga sjukvårdsorganisation, fått allt fullständigt om bakfoten den här gången?
Mest deprimerande är ändå de alternativa, mer beprövade hälsotipsen i slutet på NHS genomgång. Balanserad kost. Regelbunden motion. Måttligt drickande. Jag menar, lägg ägg. Hur trist och lagom får det bli? Och en annan sak. Om man inte ens kan lita på 5:2-metoden, vad i herrans namn ska man då lita på?
