Det är inte lätt att bli gammal brukar det heta, men det är inte lätt att vara ung heller i dagens samhälle, tänker jag. Svårt att hitta bostad är det, åtminstone i storstadsområden. Och när det gäller utbildningsvägar verkar det finnas lika många inriktningar som det finns pryttlar på Clas Ohlson.
För att inte tala om de historier som valsar runt, om fjuniga sjuttonåringar som skapar ett spel på sin fritid och blir miljardärer. Eller om unga vuxna som spelar in en egenskriven låt och lägger ut ett youtubeklipp, vips har två miljoner visningar och ett skivkontrakt från USA.
Hade sådant funnits när jag var tonåring hade jag troligen gått sönder av framtidsstress. Herregud, jag hetsades nog av Mats Wilander, som jämnårig med mig nådde höga höjder som tennisproffs, ungefär samtidigt som jag jobbade i hemtjänsten och jagades av känslan att jag borde vilja bli någonting. Men vad..? Inte ens det visste jag. Samtidigt kammade Wilander hem seger efter seger och prispengar som man bara kunde fantisera om.
Dessutom har de unga, kanske i ännu högre grad än många andra, att förhålla sig till vårt teknikifierade samhälle. Vi är nåbara överallt, hela tiden. Det grälas och görs slut på sms. Och mitt
i helgmyset får man mejl från chefen, eller så hänger sig mobilen när man ska fixa mobilbiljett i busskön eller…
Läs i det här numret av Icakuriren om hur teknikstressen får oss att bli otrevligare och ilsknare. Kanske
börjar gränsen bli nådd nu?
Missa inte heller vår reporter Anne Meisners fina intervju om hur det kan vara att leva med ett annorlunda syskon. Dessutom har vi testat julens bästa sällskapsspel och bjuder på glöggmingel.
Jag hoppas att Icakuriren ger dig känslan av en bra mix, med en del förväntade inslag och några oväntade. Lite gott att äta, lite relationer, bra tips, intressanta fakta och mycket avkoppling. Precis som en bra kompishelg.
