Varje morgon när jag passerade höll jag utkik efter dem från min plats i bussen. Och varje morgon såg jag minst ett par ulliga gulliga kaniner. Några i full färd att äta, någon stående upprätt på bakbenen, lite ängsligt spanande. Vildkaninerna verkade ha intagit det lilla grönområdet mellan vägkanten och höghusområdet längre bort, och gjort det till sitt hem.
Jag fantiserade om vad de sa till varandra, och önskade att jag kunde förstå kaninspråk. Så uppslukad hade jag blivit av boken Den långa flykten av Richard Adams, att jag tänkte på dem som individer, med namn och nästan mänskliga egenskaper.
Boken handlar om en grupp vildkaniner som tvingas söka sig en ny boplats, och jag minns att jag tittade på verklighetens kaniner och fantiserade om att några av dem kanske var som bokens karaktärer Femman och Hassel.
Fortfarande är Den långa flykten en av mina starkaste läsupplevelser, och jag förstår att den placerade sig på topplistan över världens 100 bästa böcker när svenska experter skulle enas om ett så kallat världsbibliotek.
Den är en sådan där berättelse som öppnar en helt ny dörr i hjärnan. En dörr till en fantasivärld man aldrig varit i förut, och som man njuter av att vistas i.
Och samtidigt som man längtar efter stunder att läsa sin bok, så blir man mer och mer olycklig ju mer man läser. För när man har kommit över halva boken vet man att slutet obönhörligen kommer närmare och närmare. Och i den stund man kommer till sista sidan och stänger boken så stänger man också dörren till den där världen.
I det här numret av Icakuriren har vi satt stetoskopet mot boken. Är den en döende patient, eller mår den tvärtom riktigt bra? För samtidigt som det sägs att unga inte läser och vi nuförtiden bara fipplar med våra mobiler, så ägnar sig över hälften av oss åt bokläsning minst en gång i veckan, en tredjedel gör det varje dag. Och förra året såldes över 19 miljoner böcker.
Så det finns all anledning att hoppas på nya böcker, med nya fantasivärldar att drömma sig bort i. Men börja med en stund i soffan med Icakuriren. Vi bjuder förvisso inte på hela kaninvärldar, men förhoppningsvis på en skön paus i vardagen.
