Varför är det alltid de rika som gnäller mest? Tanken slår mig när jag ser presskonferensen för Tidal – en ny musikstreamingtjänst som ska utmana Spotify. Det är världsartisten Jay Z som köpt plattformen och han lanserar den tillsammans med bland andra Madonna, Rihanna, Coldplay och Beyoncé. När de uttalar sig på presskonferensen är språkbruket i sann amerikansk larger-than-life-anda. “Vi ska förändra historien”, säger Jay Z och presenterar projektet som om han just startat en medborgarrättsrörelse av gigantiska mått. “Det handlar om att sätta konsten i främsta rummet”, fortsätter Madonna. Det hela gränsar till humor. Vi vet ju alla att det egentligen bara handlar om en enda sak: Pengar, pengar, pengar.
Låt oss stanna en stund vid denna konferens: Där står alltså några av världens mest välavlönade artister och beklagar sig (mellan raderna) över att de tjänar så lite pengar på Spotify, att de måste starta en egen
musiktjänst för att inte hamna i rännstenen. Stackars, stackars… Att detta innebär att det troligen blir både dyrare och krångligare för oss användare, är de inte lika sugna på att prata om.
Hela den här cirkusen är ett bevis på hur historien upprepar sig. I det nya digitala musiklandskapet har det ständigt varit de rikaste artisterna som stått för de mest högljudda protesterna. 2001 blev illegala fildelningstjänsten Napster stämd – av Metallica. 2006 startade Spotify – men fick klara sig utan Beatles. (Bandet tjänade mer genom att bara sälja musik via itunes). Och nu, 2015, står ett gäng musicerande mångmiljonärer och talar sig varma om ett projekt som ska bringa dem ännu mer dollar på kontot. Girigheten klingar illa som en falsk ton.
Av Tara Moshizi
