1. Mörk choklad är bra för hjärtat
Påstående: Den som regelbundet äter små mängder choklad löper mindre risk för att drabbas av olika hjärtfel.
Kommentar Kristina Andersson:
– Sant – men… Det svåra är att hålla sig inom ramen, chokladen ska vara mörk, och det ska vara 1-2 bitar ett par gånger i veckan. Äter man för mycket kan man istället bli överviktig och det är inte bra för hjärtat. Det finns många studier som konstaterar att kakaobönan innehåller stor mängd nyttiga antioxidanter. Många hjärt-kärlproblem handlar om inflammationer, och det kan antioxidanter dämpa, samt även ha positiv effekt på blodtrycket.
2. Popcorn lika nyttigt som råris
Påstående: Popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer. 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta.
Kommentar Kristina Andersson:
– Nja, det är en sanning med modifikation. Fullkorn? Ja. Hela majskärnan är ju kvar, inget är bortskalat men den främsta poängen med fullkorn är att ha hela kärnan intakt. Då får man en låg blodsockerpåverkan. När man poppar kornet förstörs ju strukturen. Så popcorn är inget man äter för hälsans skull utan ibland för att det är gott.
3. Håll vikten med hjälp av alkohol
Påstående: Måttlig konsumtion av alkohol, i synnerhet rött vin, kan hjälpa kvinnor hålla vikten.
Kommentar Kristina Andersson:
– Både sant – och inte… Det stämmer att små mängder alkohol kan öka viktminskningen. Samtidigt stannar fettförbränningen av när vi druckit, eftersom levern tar hand om giftet från alkoholen först. Dessutom är det lätt att släppa efter lite och äta mer än man tänkt när man druckit alkohol.
4. Chili bränner fett
Påstående: Chili ökar förbränningen av magfett.
Kommentar Kristina Andersson:
– Sant – men… Visserligen ökar chili förbränningen genom värmeutveckling i kroppen, men det räcker inte med att enbart äta stark mat och tro att man går ner i vikt.
5.Nitrat kan vara nyttigt
Påstående: Sänk blodtrycket med nitrat-rik sallad gjord på grönsaker som isberg, spenat, andra gröna salladssorter, rädisor, rödbetor.
Kommentar Kristina Andersson: Sant. Det är relativt ny kunskap att nitratika grönsaker omvandlas till kväveoxid i kroppen. Något som har positiv effekt på det så kallade metabola syndromet, som ju inkluderar bland annat högt blodtryck och diabetes. Men, spädbarn ska inte äta nitrat, det kan påverka hur kroppen transporterar syre. För vuxna fins inga begränsningar för nititinnehållande grönsaker som spenat.
Sanningarna om matens hälsoeffekter duggar tätt. Ena dagen är det lättprodukter som gäller, nästa ska man äta fett. Det är lätt att gå vilse i hälsodjungeln.
– När jag föreläser om mat och hälsa och nämner att choklad och rödvin kan vara nyttigt, jublar åhörarna, och slutar att lyssna till det som kommer sen, nämligen att det handlar om små mängder mörk choklad och rödvin, säger näringsfysiolog Kristina Andersson.
Med andra ord:Det är godbitarna vi vill åt. Vi vill höra att det vi tycker om och njuter av är nyttigt.
Men en enda studie är tyvärr inte bevis nog.
– Man kan inte stödja sig på ett enda resultat utan det behövs flera studier, med andra infallsvinklar, som visar samma sak, säger Kristina Andersson.
Dessutom behöver man korrigera för olika faktorer som kan påverka utfallet. Om man finner att viss mat skyddar mot cancer behöver man titta på om försökspersonerna gjort något annat som kan skydda, som att sluta röka till exempel.
Något forskarna verkar eniga om är betydelsen av antioxidanter. De fungerar som rostskydd i kärlen och rensar bort de farliga fria radikalerna.
Fria radikaler bildas bland annat som biprodukt vid kroppens energiförbränning, och är skadligt för kärl och celler.
– De fria radikalerna kan till exempel reagera med kolesterolet i blodet som då fastnar i kärlen och orsakar åderförkalkning, förklarar Kristina Andersson.
De påverkar även våra celler och påverkar allt från att vi blir rynkiga till att vi kan få någon svår sjukdom som cancer.
En del antioxidanter bildar kroppen på egen hand, andra får vi i oss via kosten, till exempel från frukt, grönsaker och bär. Ju färgrikare mat, desto mer antioxidanter. Antioxidanter finns även i nötter, bönor, och baljväxer, samt kryddor och örter, såväl färska som torkade.
I takt med att forskningen går framåt förändras kunskapen och hälsoråden. Men vad som lyfts fram varierar. Just nu är det kul att vara ägg- och bacon-anhängare, eftersom vissa förespråkar en diet med mer mättat fett från kött, smör och grädde.
– För några år sedan skulle vi välja lättprodukter, säger Kristina Andersson. Vilken information som ges beror lite på vad media väljer att lyfta fram. Inom forskningen svänger inte kunskapen från en dag till en annan. Där finns en tydligare röd tråd. Samtidigt kan det vara svårt att bli kvitt gamla sanningar, som att ägg höjer kolesterolvärdet och därför bör undvikas. Det är för länge sedan bevisat att någon sådan generell koppling inte finns.
Kanske tänker du att hälsosam mat är lika med kli, fiskleverolja, och annat som för en del av oss är förenat med ett visst lidande att äta.
– Det är tråkigt att många gör den kopplingen att hälsosam mat är tråkig. Det minskar ju livskvaliteten. Man behöver inte göra geggiga drinkar av alger, linfrön och näringspulver.
De flesta av oss som inte har någon allergi eller sjukdom får i oss vad vi behöver via maten, inte via tillskott och kapslar. Kosttillskott är omtvistat, och anses kunna vara skadliga i stora doser.
Kristina Anderssons uppfattning är att vi har blivit mer hälsomedvetna. Vilket i sin tur har resulterat i konsumentmakt:
– Titta på transfettet som nästan försvunnit efersom konsumenterna väljer bort det, samma utveckling kan man nu se med smakförstärkare och tillsatser, säger hon.
Av: Mia Coull
