Allt du behöver veta om probiotika

Vad är probiotika?

– Det är lev­ande nyttobakterier, som är en del av de 1,5  kilo bakterier vi har i tjocktarmen, vår tarmflora. Vi har alla en unik tarmflora som är sammansatt av olika bakteriestammar, och en del av dem har man identifierat. I västvärlden har vi cirka 1 000 olika bakteriestammar i tarmarna medan man i till exempel Afrika har nästan dubbelt så många. Det beror på att vår kost och levnadsmiljö är så olika. Att ha många olika bakteriestammar verkar vara en markör för god hälsa. 

Tarmfloran byggs upp redan under graviditeten, och föds vi vaginalt överförs mammans bakterier till oss. Vår tarm­flora är både genetisk och ­beror på var vi växer upp. Till exempel har man sett att barn på landet med husdjur har mindre allergier, vilket man tror är kopplat till tarmfloran. Ett alltför välstädat hem, och att vi konstant spritar bort bakterier, har också medfört att allergier ökar – vi behöver bakterier för att må bra. 

Hur tas probiotika upp?

– Probiotika tas inte upp, men just nu är utmaningen att få bakterier att kolonisera, det vill säga stanna kvar och växa till i tarmen. 

När du äter ett tillskott ökar mängden bakterier och du kan få bättring på eventuella symtom, men när du slutar ta tillskottet tenderar de tillsatta bakterierna att försvinna igen. Har du inte en mångfald av bakterier från början, är det svårt att få nya bakteriestammar att stanna kvar. 

Överlever bakterierna i ett tillskott?

– Det varierar. Kosttillskott med flera olika stammar ökar chanserna att det blir rätt stam som kommer ner i tarmen. Det finns även probiotika i kapslar som inte löses upp förrän efter några timmar, vilket ger bättre odds för bakterierna att överleva genom magsäcken. Tänk också på att alltid ta probiotika tillsammans med mat, eftersom det ökar överlevnads­förmågan. 

Hur får man bäst i sig probiotika?

– Genom att äta syrade livsmedel som surkål, kimchi eller kombucha, eller mejeriprodukter med tillsatt bakteriekultur. Eller så tar du ett tillskott tillsammans med mat. Man behöver ta tillskott i minst 4–8 veckor för att se effekt och därefter göra en utvärdering. Om det inte gav ­någon verkan kanske du behöver byta probiotika till en sort som innehåller andra bakterie­stammar. 

Kapslar eller juice, vilket är bäst?

– Kapslar med probiotika är mer högdoserade och renare. Juicer innehåller en liten mängd bakterier samtidigt som du får i dig en rejäl dos frukt­socker, dessutom är bakte­rierna helt oskyddade vilket innebär att de kanske inte överlever hela vägen ner till tarmen i samma utsträckning. 

Är probiotika bra för huden?

–  Huden är vårt största organ och påverkas av vad vi äter och hur vår tarm mår. Mår tarmen bra, mår vår hud oftast bra. Har man dålig hy kan det hänga ihop med en obalans i tarmen.

Vilken probiotika ska jag välja?

– Har man specifika symtom som IBS finns det probiotika som är vetenskapligt utprovade för det. Har man inga problem, men vill stärka tarmen, rekommenderar jag att ta ett preparat med både pre- och probiotika och att välja ett som innehåller så många olika bakteriestammar som möjligt så att man prickar rätt. 

Skillnad på ­pre- och probiotika?

– Probiotikan är själva bakterierna, prebiotikan är det som bakterierna äter. Det innebär att vi behöver äta prebiotiska livsmedel för att mata bakterierna i tarmen, till exempel kostfibrer från baljväxter, lök, grönkål och broccoli. Fermenterad kost som surkål är både prebiotisk och probiotisk där kål i sig är prebiotiskt och där fermenteringen gör kålen probiotisk. En matsked surkål om dagen är superbra för tarm­floran!

Vad äter jag för att behålla en bra balans i tarmen?

– Livsmedel som innehåller prebiotika så att bakterierna i tarmen håller sig mätta. Till exempel fiberrika grönsaker, frukt, bär, baljväxter och kalla rotsaker som innehåller en stor mängd resistent stärkelse vilket är toppen för tarmen. Även havre är ett superlivsmedel liksom alla knapriga kålsorter. De flesta av oss behöver äta mer fibrer än vad vi gör idag.

När behöver jag extra probiotika?

– När magen krånglar och du får symtom som uppblåsthet och gaser. Efter en antibiotikakur, när du har varit magsjuk, eller om du har kroniska magbesvär som IBS, kan probiotika stötta tarmen. Har man dåligt immunförsvar eller är väldigt trött, kan probiotika också hjälpa till, men dessa besvär kan även bero på till exempel för mycket stress och för lite sömn, och då behöver man se över hela sin livsstil. 

Vad är avföringstransplantation? 

– Avföringstransplantation innebär att du får en “ny” tarmflora från en frisk donator. Behandlingen genomförs på vissa sjukhus i Sverige och sker vanligen genom en sond. Än så länge används transplantationer främst på personer som drabbats av clostridiuminfektion, vilket är vanligt efter en antibiotikakur då clostridiumbakterierna växer till och kan ge långdragna och besvärande diarréer. På andra sjukdomar har man dock inte lyckats få samma effekt med avföringstransplantation, och mer forskning återstår. 

Finns det risker med att äta för mycket tillskott?

– Ja, man ska alltid följa doseringen som står på förpackningen. Framför allt om man skickar ner en stor mängd av en enda stam i sitt eget ekosystem, då kan obalans och symtom som till exempel diarré uppstå.