IBS, irritable bowel syndrome, är en funktionell magtarmsjukdom som anses vara en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Men till skillnad från till exempel celiaki – glutenintolerans – finns inga prover man kan ta för att ställa diagnos. Man får i stället gå på symtom som olika former av buksmärtor och oregelbunden tarmfunktion i varierande svårighetsgrad. Vissa har regelbunden diarré, andra återkommande förstoppning eller ibland en kombination av båda. Många upplever också en uppblåsthet eller uppkördhet i magen och gasbildning.
Sofia Antonsson, legitimerad dietist och grundare av BellyBalance där hon hjälper människor med IBS, lider själv av en mildare variant av sjukdomen och vet hur tufft det kan vara för de som drabbas.
– Det går åt mycket tid och energi åt magen. Man känner av och tänker på den mer än vad andra gör, säger Sofia Antonsson.
Flera behandlingsalternativ för att dämpa IBS-besvär
Men även om IBS inte går att bota finns en rad olika behandlingsalternativ som kan dämpa besvären. Diarré och förstoppning kan lindras med vanliga läkemedel avsedda för just detta. Man kan också prova probiotika (”goda” tarmbakterier) och prebiotika (”mat” till tarmbakterier) i tablettform med syfte att stärka tarmfloran. För vissa kan även KBT, kognitiv beteendeterapi, vara ett alternativ för att lära sig hantera smärtan och alla tankar kopplade till den.
Två magåkommor: IBS och IBD
IBS är en vanlig sjukdom i mag-tarmkanalen som drabbar 15–20 procent av befolkningen. Besvären är ofta som störst på dagen och när man har ätit. Det beror på att det är då tarmarna arbetar. Många med IBS har också känslig mage, så kallad dyspepsi. Symtom på känslig mage är bland annat att ha ont i övre delen av magen, att känna sig utspänd om magen och att snabbt bli mätt. En del har ibland känslig mage och IBS samtidigt, ibland bara det ena eller det andra.
IBD (Inflammatorisk tarmsjukdom) är ett samlingsnamn på inflammatoriska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vanliga symtom på IBD är magsmärtor, lös avföring och viktnedgång.
Fodmap kan ge symtomlindring både hos dem med IBS och IBD.
Lägg om kosten med fodmap
Många upplever också en rejält förbättrad livskvalitet genom att lägga om sin kost. Fodmap är en kostbehandling där man utesluter vissa livsmedel och denna behandling är den mest spridda i sjukvården.
LÄS ÄVEN: 12 knep för att lindra IBS och andra magbesvär
Bakgrunden till fodmap är att man för snart 20 år sedan började förstå att vissa sorters kolhydrater jäser väldigt snabbt och även påverkar vätskebalansen i tarmen. Man började forska och fyra olika snabbjäsande kolhydrater utkristalliserades; fruktos som finns i fruktsocker, laktos som är mjölksocker, oligosackarider som är vattenlösliga kostfibrer och sockeralkoholer som är naturliga sötningsmedel.
– Efter att ha studerat människor med IBS vet man att de har någon form av förändring av sin tarmflora och en begränsad förmåga att ta hand om snabbjäsande kolhydrater. När kolhydrater inte bryts ner helt i tunntarmen som det är tänkt fortsätter de vidare till tjocktarmen. Där blir de föda åt de 100 000 miljarder bakterier som lever där. Bakterierna får kolhydraterna att börja jäsa och då kan man få problem till exempel med gasbildning, diarré och smärta, förklarar Sofia Antonsson.
Fodmap = dieten som hjälper IBS-magen
Fodmap är en förkortning av orden Fermenterbara, Oligo-, Di-, Mono-sackarider och Polyoler (sockeralkoholer på engelska). Personer med IBS är känsliga för fermenterbara, eller jäsningsbara, kolhydrater. Livsmedel som innehåller höga nivåer av den här typen av ämnen har också en hög fodmap. Livsmedel med låga nivåer räknas som låg fodmap. Metoden utvecklades från början av forskare i Australien och har sedan dess spridits över världen och används inom vården. Behandlingen är inte botande men uppåt 75 procent uppges må bättre av fodmap.
Det innebär förenklat att man plockar bort livsmedel som bidrar till obehagskänslor eller uppspändhet, för att till slut landa i en kost som ger en lugnare mage.
Fodmap delas in i fyra grupper: Fruktos (fruktsocker som finns i frukt och grönsaker), laktos (mjölksocker som finns i mejeriprodukter), oligosackarider (kostfibrer som finns i exempelvis baljväxter, lök och spannmål) och sockeralkoholer (sötningsmedel i tuggummi och halstabletter och naturligt i avokado och svamp).
Få hjälp med fodmap av en dietist
Fodmap är en sjukdomsspecifik kostbehandling som patienten behöver följa under lång tid. Sofia Antonsson rekommenderar att man vänder sig till en dietist för att få hjälp och guidning. Dietisten lägger upp en plan där patienten under en period tar bort vissa livsmedelsgrupper och sedan lägger tillbaka dem grupp för grupp för att se vilka man reagerar på.
– Man kan behöva hjälp att tolka symtomen rätt. Om du precis ätit något och får ont i magen direkt efteråt drar du kanske slutsatsen att det du just åt inte var bra, men så enkelt är det inte. De flesta IBS-symptom handlar om vad som händer längre ner i tarmen och därför blir det en viss fördröjning innan reaktionen kommer. Flytande föda som mjölk och juice går snabbare genom tarmsystemet medan en måltid med kött, potatis och grönsaker tar längre tid. Blir du till exempel gasig hänger det vanligen ihop med det du ätit för en till tre måltider sedan, beroende på vilken hastighet du har på din mage.
Så här går fodmap-behandlingen till
Kostbehandlingen görs i flera steg och innan behandling börjar man med att föra mat- och symtomdagbok för att kartlägga vad och hur man äter samt vilka symtom man får. Sedan går man igenom tre steg:
Steg 1. Elimineringsfas. Inleds med en elimineringsfas i fyra till sex veckor. Det är viktigt att ge den initiala behandlingen tid eftersom det kan ta lång tid för magen att komma till ro.
Steg 2. Återinförande av vissa livsmedel. Innebär återinförande av vissa livsmedel i en speciell ordning och i bestämda mängder.
Steg 3. Återinförande av “icke-tillåtna” livsmedel. Innebär återinförandet av “icke-tillåtna” livsmedel. Detta är till för att se vilka livsmedel som man tolererar bättre för att undvika att utesluta livsmedel i onödan. Efter återinförandet bör man ha fått klart för sig vilka livsmedel som man tål bättre än andra.
Kanske bara tio livsmedel som ger symtom
Genom att först ta bort och sedan återinföra livsmedelsgrupper kan man lära sig exakt vilka livsmedel som ger symtom och behålla de som går bra att äta.
– Av de 25 till 30 livsmedel man äter under en dag är det kanske bara tio som ger symtom.
Sofia Antonsson liknar magen vid en hink. När man äter mat som innehåller snabbjästa kolhydrater fylls hinken eftersom tarmen har svårt att bryta ner dem. När hinken till slut är full rinner den över och man får olika sorters reaktioner.
Du kan äta det du är känslig för ibland
– Genom att bara äta tillåtna livsmedel förblir hinken tom och symptomen uteblir. På sikt kan du skapa utrymme att då och då äta lite mat som du egentligen är känslig för. Det finns plats i hinken för det. Om du vill äta pasta med köttfärssås, välj en glutenfri pasta och ha i pyttelite lök och grädde i såsen så går det förmodligen bra. Det är summan av vad du får i dig under en dag som räknas. Man behöver inte utesluta allt resten av sitt liv, men man måste lära sig hur stor hink man har och att olika livsmedel fyller hinken olika mycket.
LÄS ÄVEN: Lina testade fodmap: ”Jag blev bättre redan efter ett par veckor”
– Jag har ju själv IBS och har med tiden fått ökad tolerans för olika livsmedel för att jag nästan alltid äter strikt magvänligt.
Äta enligt fodmap – livsmedel att undvika och ersättare
Att äta enligt fodmap är en kostbehandling som man kan prova oavsett om man har diagnosen IBS eller bara har en orolig mage. Innan man börjar är det dock bra att testa sig så att man inte har celiaki (glutenintolerans).
1. Fruktos
Undvik: Äpple, päron, vattenmelon, juice, torkad frukt, honung.
Välj i stället: Banan, apelsin, kiwi, bär, honungsmelon, druvor, ananas, jordgubbar.
2. Laktos
Undvik: Mjölk från ko, get, får, glass, mjölkchoklad.
Välj i stället: Laktosfria produkter, havre- och risbaserade produkter.
3. Oligosackarider
Undvik:Ärtor, bönor, linser, lök, vitlök, vete, råg, korn.
Välj i stället: Broccoli, palsternacka, morot, squash, paprika, ris, potatis.
Källa: Sofia Antonssons “Mer lugn mage med god mat” (Lava förlag)
