Kan man träna sig frisk efter en stroke eller hjärnskada?
– Frisk är ett knepigt begrepp, säger Anna Nordström, specialist i rehabiliteringsmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Jag talar hellre om att återfå så mycket funktionsförmåga och livskvalitet som möjligt. Det kan påverkas genom träning. Men vi vet inte hur långt, det är för att hjärnan är ett så komplicerat organ.
25 000 drabbas av stroke varje år
Omkring 25 000 personer får stroke i Sverige varje år. 6 000 dör. Av de drabbade får 85 procent en propp och 15 procent en blödning i hjärnan. Hur påverkad man blir beror på var skadan sitter och hur stor den är.
– En del klarar sig väl, vi har god akutsjukvård i Sverige och med initial behandling kan många bli hjälpta, säger Anna Nordström.
LÄS ÄVEN: Annika fick en stroke vid 38 år: ”Inget är omöjligt – det tar bara lite längre tid”
Viktigt är att få igång träning så snabbt som möjligt efter en stroke. Hjärnan är föränderlig och vid en skada omorganiserar den sig och hittar alternativa vägar. Det gör att strokepatienter kan lära om och återfå förlorade funktioner.
– Men för det krävs hårt arbete. Patienterna behöver hjälp att träna på rätt sätt, att nöta rätt övningar flera timmar om dagen.
Känn igen tecknen på en stroke
Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke, gör AKUT-testet:
A – Ansikte. Be personen le. Om ena mungipan hänger – ring 112.
K – Kropp. Be personen lyfta armarna i tio sekunder. Om en arm faller – ring 112.
U – Uttal. Om personen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord – ring 112.
T – Tid. Varje sekund är livsviktig. Vänta inte – ring 112.
Ju fortare behandling sätts in desto mindre blir skadorna.
Källa: Hjärt- och lungfonden
Intensiv och skräddarsydd rehab
Många av de patienter som får professionell hjälp med intensiv rehab de första sex månaderna efter en stroke gör stora förbättringar. Efter den perioden inträffar den kroniska fasen.
Man hör ofta att det är för sent att träna då. Är det så?
– Det är aldrig för sent. Tidig rehabilitering är avgörande, men betydande framsteg kan göras även långt efter de första sex månaderna. Många av förändringarna baseras på hur mycket du tränar och att du tränar på rätt saker just för dig, säger Anna Nordström som forskar om den kroniska fasen.
– Problemet är att ingen patient är den andra lik skademässigt. Man kan alltså inte behandla alla likadant, utan måste skräddarsy rehaben för varje individ. Det gör det svårare att bedriva forskning.
Träning i stimulerande miljö har visat sig påverka hjärnans nervbanor positivt. Tränar man i grupp, till exempel, peppar man varandra.
– Man blir utmanad och träningen blir roligare och mer effektiv.
Många strokepatienter får inte möjlighet till intensiv rehab
Inom den offentliga vården ges långt ifrån alla strokepatienter möjlighet till intensiv rehab. Därtill finns inte tillräckligt med personal.
– Det är den stora flaskhalsen i svensk rehab. Vi behöver långt fler specialutbildade fysio- och arbetsterapeuter och logopeder för att patienterna ska få god handledning och tillräckligt många träningstimmar.