Igår var doktor Salén sjuk, men när han nu kliver in genom dörren på Kafé Hörnan i Stockholm är han pigg igen, fast lite blek. Sjukdomen var ingen bullshit utan en äkta matförgiftning från en dålig räkcocktail.
– Bland det värsta jag vet är illamående så det dröjer nog ett tag innan jag äter en sådan igen, säger allmänspecialisten Jesper Salén och sveper en kopp svart, renande kaffe.
Oro får oss att må dåligt
Matförgiftning är på riktigt, och går som tur är ofta över fort men annars handlar hans bok ”Doktorns no bullshit guide” mycket om den oro som får oss att må dåligt.
– Vi dränks i hälsoråd och -rön i media och allt som aktiverar känslor och rädsla är det mest klickvänliga. Typ, ”Fem tecken på att du kan få cancer i ögonbrynen”, och sen ligger svaret bakom betalvägg. Bullshit!
Jesper Alexander Salén
Ålder: 46 år.
Yrke: Familjeläkare.
Bor: Stureby, Stockholm
Familj: Dottern Selma, 10 år.
Hälsorutin: Cyklar året runt, och en stunds reflektion varje dag.
Roligaste hälsotips: Blodtrycket går ner om vi skrattar och om vi får en kram.
Då går min puls upp: När jag blir kär.
Tv-favorit: ”Fråga doktorn” och ”Alla mot alla”, älskar frågesport.
Håller mig vaken: Nattuggla, värnar om tiden när man får vara själv.
Aktuell: Med boken ”Doktorns no bullshit guide” och podcasten ”Är jag sjuk” tillsammans med Nisse Hallberg och Emelie Uggla
Han menar att det idag inte finns någon anledning att skriva en bok om alla sjukdomar som gamla Bonniers läkarbok avhandlade eftersom vi idag kan googla oss fram till den kunskapen. Men det vi behöver är en guide till hur vi ska förhålla oss till den informationen. Klokheter runt fakta helt enkelt. Och inte minst hur vi hanterar oro och ångest kring detta.
Måste må dåligt ibland
1,2 miljoner svenskar använder antidepressiv medicin och Jesper menar att väldigt många patienter som kommer till vårdcentralen pratar om just mående.
Men att må dåligt behöver inte vara en sjukdom. Det finns de som är sjuka som trots allt mår ganska bra och de som är kärnfriska som ändå mår dåligt.
– Och vi måste ju må dåligt ibland, livet kan ju inte bara vara prinsesstårta och kalas.
(Eller en räkcocktail som uppenbarligen också kan få oss att må dåligt.)
LÄS ÄVEN: Jessica Haas Forsling tog antidepp: ”Jag kunde inte gråta när mamma dog”
– Men hjärtesorg är till exempel ingen sjukdom utan något som tyvärr ingår i livet och jag sticker kanske ut hakan genom att påstå att inte heller stress är någon sjukdom. Det är en fullkomligt normal reaktion på ökade krav från omgivningen, eller på sig själv.
Jesper menar att om man är rädd för att inte räcka till på jobbet så är kanske det bästa att gå till roten med problemet och prata med sin chef, men istället går många till doktorn för att få ett nåt slags kvitto på att man faktiskt mår dåligt.
– Men likväl är oro och ångest något vi ska ta på största allvar.
Hantera oro – läkaren tips
Så kan du förbättra ditt mående med minst 20 procent, enligt Jesper.
- Se oron som välgörande istället för en fiende.
- Hjälp hjärnan att sortera genom att skriva ner din oro.
- Sortera sen din oro i det du kan göra något åt (t ex kostvanor) och det där du inte kan göra något (t ex Trump).
- Dra inte täcket över huvudet. Lyft luren och fråga den som kan hjälpa dig – chefen, hyresvärden, kronofogden –
oavsett hur läskigt det känns. - Tacka sen din oro. Identifiera när din oro har gjort sitt jobb, säg ”tack oro för hjälpen”.
Blev deprimerad
Jesper vet eftersom han flera gånger i livet själv drabbats av ångest och depression.
Redan som trettonåring inledes Jespers karriär som skådespelare när han fick en huvudroll i succéfilmen ”Kådisbellan”. Han var naturligtvis jätteglad och stolt men det sammanföll också med att försöka hitta en egen identitet som tonåring.
– Jag älskade att filma men efter slutfesten så försvann den världen och jag var tillbaka i skolan igen. Plötsligt var jag kändis och visst var det beundran men också avundsjuka och elakheter.
Jesper beskriver sedan sin värld i högstadiet och gymnasiet som bisarr där han pendlade mellan vanligt tonårsliv och jakt på nya filmroller.
– Jag kämpade varje dag om mitt värde och blev upphängd på om jag fick något nytt filmjobb eller inte. Och när jag var 23 så drevs det till sin spets, jag hade då gått teaterskola i New York och gjort en roll i filmen ”Ondskan” men hamnade ändå i en depression där jag var nära att ta livet av mig.
LÄS ÄVEN: Mia Skäringers 6 råd för att må bra just nu
Bytte karriär och blev läkare
Räddningen blev att han fattade det drastiska beslutet att helt byta liv och bli läkare. Steget var stort men det fanns ändå på sätt och vis planterat i honom. Jespers mamma var läkare och eftersom hon var ensamstående fick han ofta följa med henne på jobbet.
– Det minns jag som barndomens bra dagar och jag kände mig tidigt hemma i sjukhusdoften, säger han och skrattar.
Frågar man Jesper om de tre viktigaste sakerna att tänka på för att hålla sig frisk så räknar han upp; sov minst sju timmar per natt, rör på dig och undvik beroenden. Det sistnämnda är inte minst viktigt för Jesper eftersom hans pappa var amfetaminmissbrukare och tidigt försvann ur hans och mammans liv.
– Det var stor kärlek mellan dem och han var en fantastisk människa, men det höll inte. Han var en usel pappa och vi hade väldigt lite kontakt under stora delar av mitt liv men till slut förlät jag honom och vi talade med varandra nästan dagligen hans två sista år i livet.
Viljan att hjälpa
Då hade Jespers pappa sedan länge vänt på sitt liv och startat behandlingshem där han hjälpte många ungdomar från både missbruk och kriminalitet.
LÄS ÄVEN: Här träffas psykiskt sköra och stöttar varandra: ”Jag hade varit död utan Balder”
Och viljan att hjälpa känner Jesper igen från sig själv. Inte minst i sin roll som läkare.
– Ju äldre jag blir så inser jag också att vissa sidor i min personlighet kommer från min pappa. Och när någon kommer till mottagningen med ångest och vi ser varandra i ögonen så kan jag känna förtroendet, att både patienten och jag förstår vad vi talar om.
No bullshit.
