Skynda er!
Det börjar strax!”
Så låter det i miljontals svenska hem varje julafton vid tre-snåret. Kalle Anka och hans glada vänner ska strax fira jul, men först ska vi få “träffa” en till person som är med och firar jul med oss – årets julvärd.
Ni vet hur det fungerar. Under stort hemlighetsmakeri väljs varje år en person som är tilltalande, okontroversiell, välkänd, varm och antas ha en förmåga att sprida julstämning till uppdraget.
En person som kan vara ett sällskap till långt in på julaftonskvällen till familjer, ensamma, de som jobbar och de som helt enkelt bara vill sjunka ner framför teven en stund.
Det är ett hedersuppdrag. Vem det blir avslöjas någon gång under hösten. Efter det tar tyckandet vid. För hur noggrant och grundligt arbetet med att skaka fram rätt person än görs, så finns det alltid någon som tycker annorlunda. Innan sändning alltså.
För mönstret är tydligt. I stort sett varje år är tittarna eniga, och till och med eniga med kvällspressen. Årets julvärd är det bästa någonsin och borde inte Sanna Nielsen, Marianne Mörck, Henrik Dorsin, André Pops och Petra Mede vara julvärd varje år! De enda som inte ska vara återkommande julvärdar är Erik Haag och Lotta Lundberg som svek den heliga principen att sända direkt från studion och hade mage att spela in sina inslag i förväg! Här var inte tittar-opinionen nådig. Julvärdens uppgift är att på plats hålla tittarna sällskap mellan “Kan du vissla Johanna “, “Karl Bertil Jonsson” och kvällens avslutande långfilm (den där vi gärna slumrar till, stinna av glögg, Aladdinchoklad och ganska lite av julbordets vegetariska alternativ).

I begynnelsen var Arne Weise julvärd. Om och om igen, fast det påstås att han var värd något färre gånger än han själv kom ihåg. Men det spelar inte någon roll. Arne VAR julvärden. År efter år. Och vi visste vad vi hade att vänta. God teknik när han tände ljuset, lagom avspänt mellansnack men framförallt en innerlighet och värme som gick genom rutan.
Men om vi ska vara riktigt noga, eller bara hyfsat noga så är det nog bra att flika in att det var Bengt Feldreich som önskade tittarna en god jul ända från starten 1959 till 1965.
Sedan blev det Arne i många år, med ett och annat avbrott. Som t ex åren 1998-90 när en man utklädd till en björn (Jörgen Lanz som Björne) kändes som ett bättre alternativ.
Efter sammanlagt 27 år som julvärd, varav de sista tolv i obruten svit (1991-2002) var det tillslut dags för Weise att lämna över. Efter det har en ny värd önskat oss god jul varje år, och numera går det till och med att spela på vem som blir årets julvärd på de stora betting-
sajterna. Bland förra årets lågoddsare hittar vi David Sundin, 3.00 och Parisa Amini, 4.00 medan både Anders Tegnell och Zlatan hade givit 50 gånger pengarna!
Som bekant fick lågmälda konstnären Lars Lerin uppdraget, och det blev succé. Såklart.
Det är något lite gripande över julvärden. Där sitter hen helt ensam i rutan, och försöker räcka till för oss alla runt 4 miljoner tittare. Några av oss droppar av efter “Kalle”. Vi har annat att göra – det är julafton, men när vi tittar in igen efter julklappsutdelningen och kaffet, så sitter värden kvar. Ljuset, som under spänning tändes innan “Tomteverkstaden”drog igång har brunnit ner en bit. Man anar ensamheten och kan undra om julvärden känner sig lite övergiven och egentligen längtar hem?
“I själva verket är det full fart i studio 2. Det är ljudtekniker, scriptor, sminköser, kamera- och studiomän och någon i kontrollrummet, där sitter även jag” berättar Annika Sundberg, rutinerad tv-producent och ansvarig för SVTs Julvärd 2021, ett uppdrag hon har haft tidigare. “Sammanlagt är vi mellan 12- 15 personer.”
Annikas jobb började långt innan jul. Redan före sommaren togs beslutet om vem man ville ha som värd i år av SVT:s ledningsgrupp.
“De flesta brukar tacka ja” säger hon. Mer avslöjar hon inte om årets värd, men berättar att arbetet intensifieras på hösten för samtliga inblandade.
När det är dags för sändning måste allt klaffa, och det är många detaljer som ska på plats.
Julvärden själv har en hel del att säga till om. De pratar ihop sig med producenten om vad de vill förmedla och om de vill bjuda in några gäster och i samråd med scenografen väljs tema och stil för scenografin.
Sen ska kläderna sitta bra, så de provas ut noga, men det där med att värden har legat i hårdträning för att öva sig på att tända stearinljuset, det kan man ta med en nypa salt…
På julafton, någon timme innan lunch, samlas alla som ska jobba med sändningen för en genomgång.
“Det brukar vara lätt att få folk att ställa upp. Kanske för att vi har så mysigt här på julen”.
Redan i foajén bakom studion i TV-huset på Gärdet i Stockholm möts de av vackra dekorationer, och framåt eftermiddagen dukas ett generöst julbord upp till de som jobbar med sändningen.
Efter genomgången fortsätter julvärden till sminket. Drygt en timme brukar det ta att fixa hår och make och sedan är det dags för ett genrep.
En kvart, tjugo minuter innan sändning, tar julvärden plats i fåtöljen. De sista korrigeringarna av kläder och smink görs, alla intar sina platser. Studiomannen räknar ner och sändningen startar.
Klockan är då 14.55 och julen kan börja!
Det blir en lång dag. Någon gång mellan tio och elva på kvällen brukar julvärden blåsa ut ljuset. Efter det kan alla pusta ut.
Eller kanske inte riktigt, för nu står kvällstidningsjounalisterna bakom dörren och väntar på att få en intervju!
Sen kan årets julvärd kan åka hem till sina nära och kära och personalen varvar ner, innan även de försvinner till sina privata julfiranden.
Kvällstidningarnas recensioner av sändningen är nästan alltid positiva. Vi älskar ju den julvärd som just har varit!
Men vad är det sista ni gör innan ni lämnar studion? undrar jag.
“Då packar vi undan julbordet. Slår in matresterna i folie och plastfilm, och ställer dem in i kylen” säger Annika.
Tv-producent eller inte. En av julens ritualer är att packa in alldeles för mycket julmat i ett alldeles för trångt kylskåp. Fint att även de som tjänstgör på julafton inte behöver missa den traditionen!
Alla SVT:s julvärdar genom tiderna:
1959 – 1965: Bengt Feldreich
1966: Arne Weise
1967: Lennart Hyland
1968: Beppe Wolgers
1969: Anita Lindman och Lasse Holmqvist
1970 – 1971: Bengt Feldreich
1972 – 1974: Arne Weise
1975: Lars Orup
1976 – 1977: Arne Weise
1978 – 1979: Jeanette von Heidenstam
1980 – 1987: Arne Weise
1988: Björne (Jörgen Lantz) och Per Öhnell
1989 – 1990: Björne (Jörgen Lantz) och Johan Sandström
1991 – 2002: Arne Weise
2003: Lotta Bromé
2004: Ernst Kirchsteiger
2005: Blossom Tainton Lindquist
2006: Ingvar Oldsberg
2007: Anne Lundberg
2008: Lasse Kronér
2009: Lisbeth Åkerman
2010: André Pops
2011: Kalle Moraeus
2012: Sarah Dawn Finer
2013: Petra Mede
2014: Henrik Dorsin
2015: Gina Dirawi
2016: Sanna Nielsen
2017: Erik Haag och Lotta Lundgren
2018: Kattis Ahlström
2019: Marianne Mörck
2020: Lars Lerin
2021: Tareq Taylor