Hylands Hörnas ABC – boken som folket skrev

Av: Petter Karlsson/Svenska öden & äventyr

Publicerad: 2025-03-22 Uppdaterad: 2025-03-18

Det var skriften som lärde tolvåringar att stava till ord som ”emancipationsdebatten”. Samt förstå att det kanske var klokt att ställa sig i bostadskö på månen. 1966 kom ingen svensk undan ”Hylands hörnas ABC-bok”. Längst ned i artikeln listar vi från A-T ur boken.

Få unga idag vet vad som menas med ett ”nyckelbarn” eller hur en ”OP-mönstrad kjol” såg ut.

Men för snart 60 år sedan tillhörde detta allmänbildningen i folkhemmet.

Då släpptes den bok som på rekordkort tid kom att bli nästan lika vanlig i svenska bokhyllor som Bibeln.

Och troligen ännu mera läst.

Intäkterna gick till Radiohjälpen

Ty få blågula bästsäljare kan mäta sig med ”Hylands hörnas ABC-bok” – lanserad av Radiohjälpen som lovade skicka varje insamlat öre till hjälp åt spetälska barn.

Eftersom skriften kostade fyra kronor och femtio öre och sålde en halv miljon exemplar bör det alltså ha rasslat in runt 2 250 000 kronor, vilket motsvarar 26 miljoner i dagens penningvärde.

Sveriges Radios eget hjälporgan hade bildats redan 1939 och titulerat sin första kampanj ”Det stora uppbådet” med underrubriken ”Julglädje åt neutralitetsvaktens män och deras anhöriga”.

LÄS ÄVEN: Tv-historia: Per Oscarsson chockade Sverige i Hylands hörna

Hjälp i krigstid alltså. Men lika benägna att tömma spargrisarna var vi 1966. Fast då fick vi alltså i utbyte en bok som både var smart, rolig, snygg och låg helt rätt i tiden.

Bakom idén dolde sig tv-producenten Gunnar Wersén, en då 50-årig flintskallig herre som var son till en försäkringsman och en förskolelärarinna på Värmdö utanför Stockholm.

Som ung hade han jobbat inom reklambranschen och av självaste Svenska Akademien fått pris för ”bästa reklamstilistik”.

Programledaren och producenten Gunnar Wersén hade gett ut Kalle Klätts ABC tidigare och var mannen bakom idén till boken. Foto: TT

Han var också översättare och skrev vid sidan av jobbet bland annat de svenska texterna till utländska slagdängor som ”On top of Old Smoky (Högt uppe på berget)” och ”I taut I taw a puddy-tat (Ja’ tåg en liten kiddemitt)”.

Ej att förglömma (eller kanske vi borde det?) en version av Bob Dylans ”Don’t think twice, it’s all right” som fick heta ”Gjort e’ gjort, glöm mig fort!”

Dessutom skrev, ritade och målade Gunnar Wersén barnböcker med udda titlar som ”Sagan om den fule Filip” och ”Truls Trulson kryper ut”.

LÄS ÄVEN: Böckerna som fick barnen att läsa

Tv-tittarna skickade in förslag

Redan 1946 hade han släppt boken ”Kalle Klätts ABC” och kanske blev han helt enkelt inspirerad av sig själv när han tjugo år senare kläckte den snilleblixt som kom att drabba landets tv-tittare?

”Hylands hörna” var som bekant var mans lägereld och bättre skyltfönster fanns inte att få för vare sig artister, skådespelare, politiker eller böcker.

Det fina i kråksången var att Gunnar Wersén ville skapa ett verk som höll högsta klass när det gällde illustrationer. Därför kontaktade han några av dåtidens hetaste konstnärer, bland annat Lars Norrman, Martin Lamm, Olle Olsson Hagalund och Bror Hjorth.

Flera kända konstnärer, som Bror Hjort, medverkade gratis i boken. Foto: Wikimedia Commons

De lovade alla att jobba gratis och samtliga originalverk – utom Lars Norrmans fyra bidrag som konstnären bad att få tillbaka efter tryckningen – har senare sålts på Bukowskis auktionskammare. Bror Hjorths Nyckelbarnet klubbades exempelvis bort för 22 000 kronor.

Texterna uppmanades i sin tur tv-tittarna själva skriva. Vilket visade sig vara som att trycka på en knapp.

ABC som speglade samtiden

Från landets alla hörn strömmade det in tvåradiga verser, varav de 28 som valdes ut än idag framstår som synnerligen begåvade.
Och inte blott för att versmåttet aldrig hackar. De var också en bra spegling av sin tids stora snackisar: Popmusik, kontokort, charterresor, miljövård, skilsmässor, trafiksäkerhet, parkeringsbekymmer, snabbköp, transistorapparater, u-landshjälp, vänliga veckan och japanska importvaror.

Noterbart var att en person lyckades få med två alster. Han hette Lasse Lidén, bodde i Märsta och hade skaldat på bokstäverna H och P.

”OP” som nämndes i bokstaven Z-versen står för ”optical art”, alltså optisk konst eller optiskt mode. OP-modet var hett på 1960-talet och innebar starka färger eller svartvita mönster i grafiska former. Foto: Petter Karlsson

Att en liknande bok skulle kunna göras idag och sälja en halv miljon exemplar känns som ett önsketänkande.

Däremot dyker Hylands hörnas ABC-bok då och då upp på allsköns bokbörser och nostalgisajter.

LÄS ÄVEN: Språket förändras — här är orden som sjunger på sista versen

Till bloggen ”Miras mirakel” skrev bland annat signaturen Maj Korner 2010 att hon än idag minns att bokstaven E gällde ordet Emancipationsdebatten.

”Märkligt att det är just den jag kommer ihåg, jag var ju bara tolv år” noterade hon.

”Men det är klart att när man som barn äntligen lyckades uttala ett sådant ord som Emancipationsdebatten, så satt det som berget. Det var ju en bedrift. Men inte att jag begrep vad det betydde …”