Det började en kväll när språkvetaren Carl Ahlstrand satt och pratade med sin vän kocken. Skulle de kanske kunna hålla föredrag tillsammans?
Nu blev det inga föredrag, bägge hade för mycket att göra. Men Carl började samla på ordspråk om mat och det blev en bok ”Maten i vårt språk”. Och när han väl började söka bland ordspråk och talesätt hittade han mängder av djur. Som nu finns i uppföljaren, nya boken ”Djuren i vårt språk”, Carlssons förlag.
Varför använder vi oss så gärna av liknelser med djur?
– Det tror jag har att göra med att de också är levande väsen. Det är lätt att jämföra oss rakt av med många djur. Vi ser egenskaper hos dem som vi känner igen i oss själva. Man kan vara envis som en åsna och modig som ett lejon och så vidare, säger Carl Ahlstrand.
LÄS ÄVEN: Språket förändras — här är orden som sjunger på sista versen
Många uttryck som vi använder är ju väldigt gamla, som ”man kan inte lära gamla hundar sitta” som är från 1400-talet.
– Ja, djuren förändrar ju sig inte, så det är fortfarande lika svårt att lära gamla hundar sitta. Men det finns ju många uttryck som är ännu äldre. Från de gamla grekiska fablerna och uttryck från bibeln.
Används uttrycken idag i alla åldrar?
– Jag tror generellt att de yngre kanske inte använder så många ordspråk och talesätt som äldre.
Har du själv något favorituttryck?
– Jag använder ofta ordet ”lejonparten”, det är ett vackert ord helt enkelt, även om historiken kanske inte är lika fin.
Fotnot: Lejonparten är den största delen av något. Ursprunget är en fabel av Aisopos. Ett lejon jagade tillsammans med en räv och en åsna. När de skulle dela upp bytet delade åsnan upp det i tre lika stora delar. Då blev lejonet så argt att det dödade och åt upp åsnan. Sedan befallde lejonet räven att dela upp bytet. Räven tog bara en pytteliten del åt sig själv medan lejonet fick nästan allt.
LÄS ÄVEN: Språkvetaren Sara Lövestam: Hur svenskt är svenska språket?
Djur i språket – liten ordlista
Här har vi sorterat in ord och uttryck efter djur.
Nöt
Det är ingen ko på isen
Ursprungligen hette det ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan ligger på land”. Man kunde rädda en ko som gått ut på en is så länge man kunde få tag i bakdelen och dra den iland. Betyder idag ”Det är ingen fara”. Finns i Ernst Reitz lexikon över svenska dialekter från 1865, men är troligen mycket äldre.
Mota Olle i grind
Vem är denne Olle som alltid ska motas? har du kanske undrat. Här kommer svaret: Olle är en tjur, som man stoppar från att smita ut ur hagen. Andra djur som ofta görs synonyma med namn är katten som heter Måns och räven som kallas Mickel.
Uttrycket är känt sedan mitten av 1800-talet och betyder att man hindrar något från att ske.
Gris
Kasta pärlor för svin
Att ge något fint och värdefullt till den som inte förstår att uppskatta det är att kasta pärlor för svin. Uttrycket kommer från Matteusevangeliet i Nya testamentet. Och det används fortfarande trots att vi kanske varken hanterar svin eller pärlor i vardagslag.
Mansgris
En mansgris eller, mer specifikt, en mullig mansgris, är en man som visar förakt för kvinnor. Ordet myntades 1977, av Expressens dåvarande chefredaktör Bo Strömstedt som en översättning av engelskans male chauvinist pig. Carl Ahlstrand påpekar att det engelska uttryckets pig inte syftar på gris utan är en slangterm för poliser och andra auktoriteter.
Och en nutida Göteborgsvits:
– Vad ska man ha på fötterna i lagården?
– Mockaskor!
Fåglar
Ana ugglor i mossen
Vad gör ugglorna i mossen? Och varför skulle de var farliga? Det beror helt enkelt på att det danska uttrycket ”der er ulve i mosen” (det är vargar i mossen) missuppfattades redan i Danmark, ordet ulve uttalas ”uler” på dansk dialekt vilket förväxlades med ”uller”, dialektalt uttal av ugler. Och sedan ärvde vi hela uttrycket och har använt det från tidigt 1800-tal.
Gök eller kaffegök
Det hände att man tog sig ”en sup för göken” tidigt på morgonen innan göken hade börjat gala. Enligt folktron kunde man nämligen bli gökdårad (”koko”) om man hörde göken på fastande mage. Belagt i skrift första gången vid mitten av 1800-talet, men är förmodligen äldre.
LÄS ÄVEN: Språkvetaren: Kan du tyda nutidens hieroglyfer?
Smörgås
När man förr i tiden kärnade smör bildades små fettklumpar som flöt upp till ytan. Dessa kallades kärngäss eller smörgäss, helt enkelt för att de liknade gäss som guppade på en vattenyta. Uttrycket är belagt sedan 1733. Men dessa smörgäss som gärna breddes på brödet gav så småningom namn till hela mackan – smörgås.
Björn
Björntjänst
Björntjänst. En björntjänst är en tjänst som inte gör gott utan tvärtom skadar mottagaren. Ursprunget finns i en fabel från 1600-talet, nedtecknad av Jean de la Fontaine. En björn ville vara snäll och jaga bort en fluga från sin sovande husbonde, tar upp en stor sten och kastar på flugan, så att även mannen dör.
Hund
Finansvalp
Journalisten Pieter Tham myntade uttrycket finansvalp i en artikel i Veckans affärer 1987. Hans text illustrerades av ett foto på ett gäng unga börsmäklare på innestället Café Opera i Stockholm. Troligen inspirerades Tham av det engelska puppy (valp, spoling, snorvalp). LO-ordföranden Stig Malm tog upp uttrycket i ett tal där han kritiserade ”finansvalpar i sina blanka kostymer och med sina Porschar parkerade på övergångsställen…” Används som nedsättande uttryck om unga som arbetar inom finanssektorn.
Göra en pudel
När man lägger sig platt och erkänner sina misstag då gör man en pudel. Uttrycket myntades så sent som 2002 av Pål Jebsen som i Dagens Nyheter beskrev dåvarande bistånds- och migrationsminister Jan O Karlssons uppträdande när han gjorde avbön för sina dubbla löner. Jebsen skrev att Karlsson ”gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen”. Senare har Jebsen berättat att hans egna pudlar uppträdde så när de blev tillrättavisade, och det var så han kom på uttrycket.
Göteborgsvits med hund:
– Bits hunden?
– Nä, den sticks. De e en spets!
LÄS ÄVEN: Sara Lövestam svarar: Varför heter det inte ”sjukskötare”?
Katt
Catwalk
På modevisningar går modellerna fram och tillbaka på catwalken – ett utskjutande podium. Men ursprungligen beskrev catwalk en smal gång, särskilt på fartyg eller teatrar. Så smal att bara en katt (eller kanske en mycket mager modell) kunde gå där. Belagt sedan 1874 i skrift.
En katt bland hermelinerna
Förr i tiden var det vanligt att fint folk bar kläder med pälsverk av hermelin. Enklare (och fattigare) folk kunde använda kattpäls istället. Uttrycket gjordes populärt i en kuplett av Karl Gerhard 1954.
Och en Göteborgsvits:
– Min katt e så slarvig!
– De kanske e en hafskatt?
