Att bospara till barnen är ett smidigt sätt att få flygfärdiga ungar ur boet när det börjar bli trångt. Den sparade slanten kan räcka till, om inte hela insatsen för nya lyan, så
i alla fall en grundplåt. Men att satsa alla pengar på bostadsbolagens köer är inte så klokt. Räntan är ofta låg och utbudet av möjliga bostäder begränsad.
Ändå samlar runt 220 000 personer köpoäng genom bosparande i något av bostadsbolagen HSB, Riksbyggen, SBC eller SKB. Byggbolaget JM har inte längre något bosparande, men man kan stå i kö som vip-kund och få förtur till bolagets alla nya byggprojekt innan de går till öppna marknaden.
För det är enbart splitternya bostäder som köps via boköerna, förutom SKB:s kooperativa hyresrätter. Men i dag går det inte att göra samma klipp som tidigare. Sedan de statliga bostadssubventionerna slopades på 1990-talet är priset på nybyggda lägenheter sällan lägre än på begagnade. Dessutom kan månadsavgifterna på nybyggen vara ganska saftiga.
– Tidigare var det ofta låga ingångsbelopp till en ny lägenhet, men i dag kan man ifrågasätta om det är någon poäng att spara i bostadsbolagens köer, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter.
– Det är viktigt att man tidigt bosparar och planerar för när barnen ska flytta hemifrån. Man kan ju sätta pengarna i ett fondsparande, som inte är lika låst.
Är det då någon idé att bospara?
Ja, i så fall för att få en plats i kön. Även om det bara finns 100 sparade kronor får bospararen välja av det som finns kvar innan lägenheterna släpps på öppna marknaden. En annan fördel är de fasta priserna, man slipper budgivning.
– Det är viktigt att fundera över hur mycket förturen är värd i förhållande till den lägre räntan och den minskade flexibiliteten. Man bör ta reda på hur lång väntetid det är på en bostad i det område man vill ha, vad det i så fall kostar och om det då inte är värt att köpa begagnat i stället, menar Jan Bertoft.
Sparpengarna är dock aldrig helt låsta. Hittar sonen eller dottern en bostad på öppna marknaden är det bara att ta ut sparandet, ibland mot en viss kostnad om räntan bundits. Det går också att tillfälligt ta ut pengar om det kniper även om han eller hon då halkar ner i kön.
Hur länge sonen eller dottern måste stå i kö för att få ett vettigt erbjudande är svårt att uppskatta. Kötiden varierar stort mellan städer, områden, storlek på bostad, pris och hur suget ser ut på marknaden just då om tio, femton år när det är dags att flytta hemifrån.
För attraktiva lägen i storstäderna kan kötiden vara 25 år. I förorter och på mindre orter går det att få en ny bostad direkt, särskilt om den är svindyr. Alla bostadsbolag säljer en del av beståndet efter att köarna valt – till dessa lägenheter är det alltså ingen kö alls.
Innan du ställer barnet i kö till sitt eget krypin bör du kolla vilka bostäder bolaget satsar på. Storleken på lägenheterna som byggs styrs till viss del av efterfrågan, men en del bolag avstår helt från att bygga ettor och mindre tvåor.
Få också klart för dig var i landet bolaget bygger och att kön gäller till alla platserna. Just nu byggs det nytt framför allt i storstäderna och i växande universitetsstäder.
Eftersom det är svårt att sia om barnets vilja i framtiden är det också klokt att inte lägga allt bosparande i samma korg. Komplettera köplatsen med något annat bosparande, till exempel i fonder. Det kan ge både bättre ränta och fler möjligheter till en bostad på öppna marknaden.
Tabell över olika bostadsbolag
Av: Lotta Palmelius
