7 ekosmarta tips som ger lycka
1. Dela på prylarna. Köp en tyst och energisnål gräsklippare tillsammans med grannen och få lite opretantiöst umgänge.
2. Hyr en sommarstuga de två veckor du utnyttjar den, i stället för att äga den. Det besparar dig tidspress och bekymmer.
3. Gå med i en bilpool i stället för att ha egen bil.
4. Åk till loppisar och vintage-affärer i stället för köpcentrumet för att få utlopp för shoppinglusten.
5. Köp upplevelser i stället prylar. Sportevenemang eller kulturupplevelser är både socialt och utvecklande. Bra även som julklapp!
6. Tänk färg och form och gläds åt större variation på tallriken när du äter mer rotfrukter och grönsaker. De innebär mindre miljöbelastning än kött.
7. Bli friskare och gladare av att äta mindre kött och mer grönsaker. Det finns mycket forskning som stöder att du får ett bättre skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Då: materialism. Illustration: Tove Siri Antonsson.

Nu: ekosmarta. Illustration: Tove Siri Antonsson.

Ny bok av Jessica Cederberg Wodmar och Pär Holmgren.
Tycker du att det verkar tråkigt att leva ekosmart? Tänk om! Det du älskar att hålla på med är också bra för miljön.
– Det vi värdesätter mest i livet är social samvaro och aktiviteter som inte är miljöbelastande. Ofta får man intrycket att miljöhänsyn ger ett fattigare och tråkigare liv, men det är möjligt att tänka tvärt om, säger sociologen Jörgen Larsson.
Tillsammans med ytterligare två Göteborgsforskare har han börjat utforska om vi mår bättre, även på kort sikt, när vi minskar vår miljöverkan. Inledningsvis handlar det bland annat om att studera de lyckomätningar som har gjorts de senaste 35 åren. Vad är det egentligen som gör oss nöjda med livet. Det handlar i alla fall inte pengar, inte när man har det så bra som vi svenskar har det. Ekonomisk tillväxt mätt i BNP är därför ett trubbigt mått på lycka. Det finns forskning som visar att vi inte alls blir gladare av att kunna köpa och äga mer. Ägande leder till att vi känner oss pressade.
– Vi får ett oavlönat extraknäck som materialförvaltare, säger Jörgen Larsson. Om vi väljer att inte själva äga allt vi använder oss av kan vi få en högre livskvalitet. Man kan dela saker eller hyra och som ett resultat må bättre. Om vi är flera som delar på prylarna får vi dessutom automatiskt nya bekantskaper och större umgänge. Social gemenskap ligger i topp på alla lyckolistor. När 900 amerikanska kvinnor fick ranka 15 aktiviteter under en dag efter upplevd lycka hamnade sex i topp följt av umgänge och avkoppling.
Som ett tankeexperiment för ett lyckligare 2010 skulle man alltså kunna sträva efter att ägna mer tid åt sådant. En liten hake är förstås att aktiviteterna inte är utbytbara så att man kan lägga en timme mer på sex och en timme mindre på pendling. Den hatade transporten till jobbet är ofta nödvändig, men dess värre både miljöbelastande och tidspressande.
Det finns forskning på att resorna till jobbet upplevs lika stressande som den tid då vi faktiskt är på arbetet. Man kan försöka byta jobb till ett närmare bostaden eller flytta närmare arbetsplatsen, men man kan också ändra inställning till företeelsen. Kollektiva transporter kan kombineras med meningsfulla aktiviteter och om vi cyklar till jobbet förvandlas stressen till friskvård.
– För mig innebär pendlingen att jag har tid till att lyssna på mina favoritprogram på P1, som jag laddar ner som poddradio. Det ger mig en oerhörd livskvalitet, säger Jörgen Larsson.
Men vårt resande är ett problem, framför allt vårt allt mer vidlyftiga flygande. Attitydundersökningar har visat att vi faktiskt har börjat gå från ord till handling och leva mer ekosmart – utom när det gäller flygresor. Vi flyger mer. Vi har vant oss vid miljöombyte, men i vårt samhälle lever också många långt ifrån sina nära och kära och behöver flyga för att få träffa dem.
– Tekniken kommer säkert att gå framåt så att transporterna blir mer miljövänliga. Klimatpåverkan kommer att leda till en teknikutveckling, säger klimatexperten Jessica Cederberg Wodmar på Westander klimat och energi, som tidigare har arbetat med Naturvårdsverkets attitydundersökningar.
– Men man kan också tänka sig att själv klimatbalansera sitt flygresande, så att man väljer mindre miljöbelastande alternativ på andra områden.
En start kan vara att bara göra något litet, vad som helst. Sätt en timer på belysningen eller ät vegetariskt en dag. Att gå från ord till handling kan göra att man blir gladare. Ständigt dåligt samvete kan däremot leda till att man känner sig handlingsförlamad och gör ännu mindre.
– Om man däremot har gott samvete kan det leda till att man fortsätter att göra saker som är bra för miljön, säger Jessica Cederberg Wodmar.
– För det är ju fantastiskt roligt! När man unnar sig mer tid att sitta och mysa med dem man tycker om över en god middag är det ju ingen uppoffring, det är en belöning.
Sådana känslor stöds av fakta! Det finns forskning som visar att den som värderar mjuka värden, som har en låg klimatpåverkan, är lyckligare än den som eftersträvar status och pengar. Även mindfulness, alltså förmågan att leva i nuet, ger tillfredsställelse. Lycklig den som kan njuta av en blomma på bordet eller äta ett gott äpple i stället för att skjuta upp livskvaliteten till någon futtig vecka på en fjärran strand.
Så här i juletid kan det också vara intressant att veta att en studie visar att de som anstränger sig för att fira en mer miljövänlig jul med färre julklappar tycker att julen blev bättre. Det blir en godare jul och ett bättre nytt 2010 när vi väljer ekosmart.
Läs mer:
"Klimatkoden" är en ny bok av Jessica Cederberg Wodmar och Pär Holmgren (Medströms bokförlag).
Jörgen Larsson har ett gratis nyhetsbrev om tidsanvändning, välbefinnande och miljöfrågor. Anmäl dig till jorgen.larsson@sociology.gu.se