3 märkningar att titta efter
- Krav har ett nytt märke som omfattar både ekologi och klimat. Djurens naturliga beteenden beaktas också. Bakom märkningen finns 28 medlemsföretag och organisationer. Producenterna granskas av oberoende kontrollanter.
- EU-ekologiskt garanterar ekologiskt producerad mat. Så här ser den nya stämpeln ut. Från 1 juli i år ska all ekologisk mat inom EU vara märkt med den. I Sverige administreras märkningen av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Producenterna granskas av oberoende kontrollanter.
- Nyckelhålet är en märkning för hälsosam mat. Den ska vara magrare och innehålla mindre socker och salt. Det finns också krav på fibrer och fullkorn. Livsmedelsverket administrerar.
Det fanns en tid när några få kända märkningar gav snabb information. Jag visste ungefär vad Krav och Nyckelhålet stod för. Någon som hade mer koll än jag på ekologiskt jordbruk respektive näringslära hade granskat vissa produkter och godkänt dem.
Men sedan var det som om proppen gick ur. Ut ploppade stämpel efter stämpel med garantier för ditten och datten.
- Vad skiljer till exempel den mat som Willys stämplar med ”Garant ekologiska varor” från den mat som märks med bara ”Garant”?
- Får jag ett mer ”Gott liv” om jag väljer nyttiga produkter från Ica framför Coop?
- Vad skiljer Hemköps utropstecken från nyckelhålet, färgen är ju densamma?
- Är det bara på Citygross jag kan köpa äkta varor, eftersom det är nästan bara där jag hittar märket ”Äkta vara”?
Och eftersom deras hylla med vispgrädden är märkt med ”Äkta vara” frågar jag mig – kan vispgrädde vara oäkta?
Nej, det finns förstås ingen oäkta vispgrädde. Grädde som innehåller 40 procent fett är en ren mjölkprodukt och får inte innehålla några tillsatser. Lite grann får man tänka själv. Ja, faktiskt en hel del!
De flesta märkningar är i själva verket varumärken. Livsmedels-kedjor och tillverkare stämplar sina varor med ”Garant” eller ”Gott liv” för att kunna kränga några korvar till. När Hemköp sätter ett grönt utropstecken är det för att få oss att välja vissa livsmedel och Citygross vill förstås också sälja mer. Företagen slår mynt av att många har vaknat till och vill köpa hälsosam mat av god kvalitet. Det behöver man inte vara Einstein för att förstå.
Jag har svårare att fatta logiken bakom märkningen ”Äkta vara”. Det som var en boktitel är nu märkning. Böckerna ”Den hemlige kocken” och uppföljaren ”Äkta vara” gjorde att många fick upp ögonen för tillsatser och började läsa innehållsdeklarationer. Kort sagt, ”Äkta vara” fick oss att tänka. Nu ska ”Äkta vara” få oss att sluta tänka, eller? Följden blir ju den, om jag bara behöver greppa chipspåsen eller pastasåsen på den märkta hyllan för att få tag i mat utan onödiga tillsatser.
Själv föredrar jag att läsa innehållet själv. Jag vill fortsätta att tänka själv och ha makten över vilken mat jag stoppar i mig. Det kallas konsumentmakt. När vi väljer medvetet och ibland låter tillverkarna veta att vi är missnöjda förbättrar vi vår mat.
