Nya apoteken är lika som bär

Apoteksbolagets välkända grön-vita skylt har plockats ner från många apotek runt om i landet och ersatts av skyltar med hjärtan, kronor och kors som visar att de numera drivs i ny, privat regi. Även helt nya apotekskedjor har sett dagens ljus i storstädernas shoppingcentrum och på stormarknader.

Men innanför dörrarna på de nya apoteken är det sig väldigt likt. Personalen är den samma som innan reformen, de följde med vid försäljningen. Sortimentet i butikshyllorna känns också igen; receptfria mediciner, hudvårdsprodukter, hygienartiklar, fästingplockar och halkskydd. Till och med de gamla skyltarna med text som "värk" och "mage" sitter kvar över hyllorna i många av apoteken som nu drivs i ny regi.

Att hämta ut recept fungerar på samma sätt som innan. Finns medicinen inte hemma ska apoteken ta hem den inom 24 timmar. Receptbelagda mediciner kostar lika mycket, oavsett apotek. Det beror på att det är en statlig myndighet som bestämmer priserna.

Högkostnadsskyddet, som innebär att vuxna betalar högst 1800 kronor för läkemedel under ett år kommer också att fungera som tidigare. Landets apotek är anslutna till en gemensam databas som ägs och driva av staten och som ska hålla reda på de uppgifterna.

Internationellt sett har Sverige varit ett apoteksglest land. Innan reformen fanns det i genomsnitt ett apotek per 10 000 invånare. I slutet av sommaren räknar Läkemedelsverket, som är den myndighet som ger tillstånd till att öppna och driva apoteksverksamhet, med att det ska finnas 1100 apotek runt om i Sverige. Att jämföra med tidigare 950.

Tanken med reformen är att tillgänglighet och servicen ska bli bättre, vilket ska leda till ökad konkurrens och lägre priser på receptfria läkemedel.

Men enligt apotekskonsulenten Magnus Berthling är framtiden för apoteken inte bara ljus. Han menar att flera av apoteksföretagen kommer att redovisa förluster de första två-tre åren och att det på sikt inte kommer att finnas så många apotekskedjor i framtiden. Dessutom konkurrerar apoteken med dagligvaruhandeln när det gäller försäljningen av receptfria läkemedel. Bensinstationer och livsmedelsbutiker räknar med att ta 20 till 30 procent av den totala försäljningen av receptfritt.

– Ekvationen går knappast ihop, säger Magnus Berthling.

Samma utbud, samma personal men i framtiden ska apoteken skilja sig åt mer.

Anna Lena Boucht är informationschef på Apoteket Omstrukturering AB som håller i försäljningen av de statliga apoteken och genomförandet av reformen.

– Tanken är att apoteken ska profilera sig beroende på kundunderlaget. Förutom kärnverksamheten kan det vara generösa öppettider, bra service eller specialsortiment, säger hon.

Ulrika Hultgren är informationschef på det norskägda Apotek 1, som håller på att etablera sig i Sverige och under våren planerar att öppna ett 30-tal apotek i Sverige.

Vad skiljer er mot andra apotekskedjor?

– Apoteken kommer att skilja sig lokalt, men varje apotek kommer att ha ett speciellt rådgivningsrum och kunderna kommer att erbjudas en personlig farmaceut. Längre fram kommer vi att fokusera oss på att profilera vårt utbud, kanske också ha egna märken med tiden, säger Ulrika Hultgren.

Ett skäl till att avskaffa apoteksmonopolet var att priserna på receptfria läkemedel skulle sjunka när konkurrensen ökade. Men av det märks inget – än. För det skiljer mycket lite, om något, i pris mellan olika apotek och butiker som säljer receptfria läkemedel. Det fann Icakuriren när vi jämförde priserna på fem av de mest sålda läkemedlen.

Pepcid duo, 12 stycken kostade 84,50 kr i samtliga sex butiker vi besökte och Alvedon, 500 mg, 20 stycken fick vi betala 38;50 för utom hos Apotek Hjärtat som var 50 öre billigare. Som mest skiljde det två kronor mellan butikerna på samma produkt. Otrivin menthol kostade 49 kronor hos Apotek Hjärtat medan bland annat Apoteket AB tog 51 kronor för nässprejen.

– Att ta samma pris som konkurrenterna eller det marknadsledande företaget är inte olagligt. Däremot är det olagligt om företag kommer överens om ett pris, säger Jimmy Dominius på Konkurrensverket.

Han menar också att det är för tidigt att säga något om priskonkurrensen eftersom många apotek just etablerat sig eller håller på att göra det, och många dagligvarubutiker precis har börjat sälja receptfria läkemedel.

Men känt är att läkemedelsbolagen passade på att höja priserna just när det blev möjligt att köpa receptfritt på annat håll än på apoteken. 30 av de 50 mest sålda receptfria medicinerna blev i genomsnitt 11 procent dyrare, visar en undersökning av Dagens Nyheter. Alvedon var det läkemedel som höjdes mest.