Att tänka på när du anlitar hantverkare
- Begär in anbud. Jämför offerter från flera olika hantverkare innan du bestämmer dig. Låt inte bara priset styra. Noggrannhet och erfarenhet är också viktiga faktorer.
- Ta referenser. Prata med folk som anlitat hantverkaren tidigare. Be att få titta på utförda arbeten. Undersök om företaget har betalningsanmärkningar eller obetalda skulder – uppgifterna är offentliga och finns hos Kronofogden. Kontrollera att hantverkaren har F-skattesedel – i annat fall betraktas du normalt som arbetsgivare och är skyldig att stå för arbetsgivaravgift och försäkringar.
- Håll i pengarna. Betala aldrig i förskott, utan bara för redan utfört arbete. Har hantverkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift, får den inte överskridas med mer än 15 procent.
- Skriv avtal. Skriv en överenskommelse som reglerar i detalj vad som ska utföras, när och till vilket pris. Färdiga mallar finns på nätet.
- Spara alla kvitton. Viktigt vid tvister om fel eller förseningar, då du kan behöva styrka dina kostnader. Du har rätt till en specificerad räkning där det framgår hur priset räknats fram.
Hemmafixare bättre än fackmän
Är amatörer mer noggranna än fackmän? En undersökning från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tyder på det.
Institutet har granskat fel och slarv i tio golvkonstruktioner, och funnit att professionella, behöriga plattsättare gjort ett något sämre jobb än hemmafixarna som renoverat sina våtutrymmen på fritiden.
Hantverkarna har i många fall varken följt anvisningar eller gällande branschregler. Följden av slarvet är fuktskador.
Både proffs och amatörer behöver bättre utbildning, enligt rapporten.
Fakta om KONSUMENTTJÄNSTLAGEN
- Konsumenttjänstlagen är ett skydd mot dåligt utförda hantverkstjänster. Tycker du att tjänsten är felaktig, måste du reklamera den genom att meddela hantverkaren.
- Du har rätt att hålla inne betalning som säkerhet för ditt krav och kan kräva att fel rättas till utan kostnad. Du kan också kräva avdrag på priset eller häva avtalet om arbetet är misslyckat eller försenat. Lider du skada på grund av fel eller dröjsmål finns rätt att kräva skadestånd.
- För lös egendom, exempelvis reparation av ett köksbord, får reklamation inte ske senare än tre år efter det att uppdraget avslutades. För arbete på fastigheter, exempelvis en köksrenovering, gäller tio års reklamationsfrist. Reklamation måste ske inom “rimlig” tid efter att du upptäckt felet. Inom två månader räknas alltid som rimligt.
- Går det inte att komma överens, kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden med en anmälan.

Snickaren vände och vred på en låddämpare, kliade sig i huvudet och såg väldigt frågande ut.
Cecilia Jivemo anade ugglor i mossen. Hon trodde att hon anlitat ett proffs för installationen av det nya Ikea köket hemma i lägenheten i Örebro. Det blev inte alls som hon tänkt sig.
Bänkskiva och luckor monterades upp och ner. Stommarna hamnade på sniskan. Flisorna rök från för grova och felaktiga verktyg och det fina golvet blev både repigt och glipigt.
Under arbetet såg köket ut som en soptipp. Mallar och ritningar försvann i röran. Liksom tre kvadratmeter kakel.
– Det är förskräckligt. En smärre katastrof, säger Cecilia Jivemo som känner sig lurad och besviken på “sin” hantverkare.
Hon är inte ensam. Klagomål som rör boende och hantverkare toppar missnöjeslistorna hos kommunernas konsumentvägledare. Av totalt 101 000 klagomål i fjol gällde 20 400 boende, varav nästan hälften handlade om hantverkstjänster.
Rot-avdraget och inredningsboomen är guld för byggindustrin som fått mycket att göra. De många klagomålen betyder inte att branschen är genomrutten, utan kan mer vara en avspegling av att köp och renovering av bostäder är stora och viktiga händelser i människors liv.
Det handlar ofta om mycket pengar, och då är folk sannolikt extra benägna att vända sig till konsumentvägledare och andra officiella instanser när det uppstår en tvist.
Byggbranschen framhåller gärna att rot-avdragen gjort svarta hantverkstjänster vita, men det går inte att komma ifrån att oseriösa och okvalificerade hantverkare flockas kring jobberbjudandena från renoveringssugna svenskar.
Hur ska man som amatör kunna skilja en bra hantverkare från en dålig, innan man drar i gång?
En bra start är att ta in anbud från olika håll. Så långt följde Cecilia Jivemo “regelboken” – hon gick in på en marknadsplats för hantverkare på nätet, fyllde i en anbudsförfrågan och in i mejlboxen ramlade flera offerter till svar.
En hantverkare erbjöd mycket lägre pris än de andra. Offerten såg seriös ut. Cecilia slog till.
Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på branschorganet Sveriges Byggindustrier, menar att ett uppseendeväckande lågt pris kan vara en varningssignal.
– Det kan betyda att hantverkaren är mindre effektiv eller mindre kvalificerad, eller att det är något som inte stämmer när det gäller skatter och momsredovisning.
Han vill ogärna ge något riktmärke för vad en hantverkare ska kosta, prissättningen är fri och de olika tjänsterna skiljer sig kraftigt åt. Rörmokeri är mer kvalificerat än rivning. Ibland krävs specialistkompetens med dyra maskiner.
Björn Wellhagen sträcker sig så långt som att ange 350 kronor i timmen som någon slags minimigräns, mindre än så kan det knappast kosta om företaget är seriöst, menar han.
– Jag tror att man ibland är lite för snål. Det kan vara värt att lägga några tusenlappar extra för att undvika problem och större kostnader senare.
Steg två för en lyckad hantverksinsats är att ta referenser på de hantverkare som visat intresse för att utföra jobbet. Det där missade Cecilia Jivemo.
– Hör med andra som hantverkaren jobbat åt. I en mindre ort går det ofta ganska lätt att få fram upplysningar via vänner och arbetskamrater. Annars kan man be hantverkaren att själv referera till tidigare kunder. Då bör man ha i åtanke att benägenheten att hänvisa till eventuellt misslyckade jobb troligen inte är så stor, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.
– En bra indikator är att kolla om bolaget har några betalningsanmärkningar, men tänk på att ett nystartat bolag knappast har hunnit få några anmärkningar. Det går att ta en kreditupplysning på nätet.
Nästa punkt är att skriva ett avtal. Här gäller det att komma överens om exakt vad som ska utföras, och få ner det på papper. Färdiga avtalsformulär för hantverkstjänster finns att ladda ner från Boverkets och Konsumentverkets gemensamma sajt www.omboende.se.
Odetaljerade eller muntliga avtal kan stå konsumenten dyrt.
– Det bäddar för missförstånd. Det du säger blir kanske inte det hantverkaren hör. Om du till exempel vill ha ett björklaminatgolv, och har tänkt dig ett extra tåligt sådant, måste du specificera det. Annars har hantverkaren rätt att ta det billigaste golvet som uppfyller byggnormen.
Pris och betalningsform måste också avtalas och sättas på pränt. I Cecilia Jivemos fall krävde och fick hantverkaren 4 000 kronor i förskott. Det ångrar hon i dag. Ulf Stenberg vill i princip avråda från förskottsbetalning.
– Det bästa är att vänta med betalningen tills tjänsten är utförd. Om hantverksföretaget går i konkurs dessförinnan, får kunden med 99 procents sannolikhet inte en krona av förskottsbetalningen tillbaka.
En variant är att dela upp betalningarna, så de knyts till olika delmoment. En summa när golvet är klart, nästa för trappan… Även ett takpris kan vara en bra garant mot obehagliga överraskningar: “kostnad 380 kr/timme, dock maximalt 23 000 kronor”.
– En vitesklausul som innebär att hantverkaren får betala en straffavgift per vecka som arbetena drar över den överenskomna tiden tycker jag bör finnas med i avtalet. Vitesklausuler är standard inom byggbranschen, men många konsumenter känner inte till detta. Det är inte självklart att alla hantverkare upplyser om saken.
Ett skrivet avtal är guld värt om något skulle gå snett, om det uppstår en tvist mellan kunden och hantverkaren. Om enbart ord står mot ord blir situationen högst osäker. Det blir svårt för utomstående att döma.
Cecilia Jivemo tvingades till slut anlita en annan snickerifirma för att få någorlunda ordning på sitt kök, och vill nu att den första hantverkaren ska betala räkningen.
Hon har bestridit slutfakturan och anmält snickaren till Allmänna reklamationsnämnden, precis som cirka 250 svenskar med hantverksproblem gjort hittills i år. Den anmälde hantverkaren har avfärdat klagomålen i ett mejl – “jag kan inte trolla” – och vill inte stå för några extrakostnader alls.
– Köket är i princip okej nu. Det är lite skevt och det ser jag ju tyvärr, men bättre än så här kan det inte bli, säger Cecilia.
– I värsta fall blir det mycket dyrare än vad jag tänkte mig från början. Men det är all tid och vånda som varit jobbigast.
Av Per Jonsson