När till och med Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund engagerar sig i debatten om läsplattan vet man att det rör sig om en fråga av yttersta vikt i den litterära världen. Även om Englund mest ser den som bra att ha för att dölja vilka författare han läser i jakten på nästa Nobelpristagare. Han skriver så här på sin blogg “Att vara ständig”:
“Jag är mycket konfunderad över den här apparaten. Den verkar vara en manick konstruerad av folk som inte läser böcker, såld av sådana som inte förstår sig på dem, till personer som egentligen inte tycker om dem. Trots detta har den sannerligen gjort ett intryck. Läsplattan är här för att stanna. Eller?”
Läsplattan är egentligen inget nytt. Redan när handdatorn gjorde sitt intåg på marknaden i slutet av 90-talet var en av funktionerna att man kunde ladda ner så kallade e-böcker till dem.
Ett av de främsta skälen till att det elektroniska läsandet inte slog igenom då var att utbudet av titlar var pinsamt litet men även att apparaterna egentligen inte var gjorda för att läsas på. I dag är de det.
Det finns en uppsjö av tillverkare och modeller att välja mellan. Ska man vara ärlig är de förvillande lika. Batteritiderna är mellan 7 500 och 8 000 bladvändningar, skärmarna mellan 5 och 6 tum stora och minneskapaciteten är uppgraderingsbar till att rymma över tusen böcker. Priserna varierar mellan 2 000 och 4 000 kronor.
Så vad det handlar om när det kommer till kritan är din egen känsla och smak och hur mycket du är beredd att betala.
De två läsplattor det snackats mest om är de modeller som de två största nätbokhandlarna, Adlibris och Bokus, valt att lansera som sina egna: Adlibris Letto av märket Bebook och Bokus Cybook Opus av märket Bookeen. Plattorna laddas med ett antal förvalda titlar från de förlag som är anknutna till nätbokhandlarna, Bonniers för Adlibris och Norstedts för Bokus.
Plattorna började säljas i februari i år och hade en strykande åtgång. Så stor att Adlibris sålde slut på sitt lager med Letto på en dryg vecka. Även Bokus sålde bra av sin Cybook Opus och nu har båda handlarna utökat sitt utbud med ett flertal andra märken och modeller.
Hur funkar läsplattorna?
- Skärmarna är av så kallat elektroniskt papper där texten dyker upp som elektroniskt bläck. Skärmen klarar endast gråskala vilket inte främjar bildvisande.
- Plattorna är inte bakgrundsbelysta som en vanlig datorskärm utan det krävs att stället där du sitter och läser är hyfsat upplyst. Å andra sidan är det elektroniska papperet lättare att läsa i direkt solljus och mycket skonsammare mot ögonen än vad en datorskärm är, vilket gör att man kan läsa under långa perioder, precis som med en vanlig bok.
- De flesta modellerna tillåter dig att reglera textstorleken. Allt för att du ska kunna anpassa läsupplevelsen exakt efter dina egna behov och preferenser.
- Några läsplattemodeller kommer med touchscreen som tilllåter dig att skriva direkt på skärmen. Bra om du läser facklitteratur och vill göra minnesanteckningar. Dock gör en sådan funktion läsplattan något dyrare.
- På många modeller är det möjligt att spela musik i mp3-format, antingen genom mycket små högtalare eller genom hörlurar. Använder du plattan som musikspelare påverkas naturligtvis batteritiden på ett helt annat sätt än om du bara läser.
Det är de små funktionerna som är de stora skillnaderna mellan modellerna.
Var hittar jag elektroniska böcker?
Elib är ett företag som ägs gemensamt av Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Norstedts förlagsgrupp och Piratförlaget. Elib är ledande inom distribution och produktion av e-böcker i Norden. På deras hemsida elib.se finns de flesta titlar som är utgivna i elektronisk form. Här finns även länkar till nätbokhandlar och bibliotek där du kan skaffa böckerna.
Det finns en mängd titlar, skönlitteratur, facklitteratur och kursböcker, men utbudet är långt ifrån heltäckande och det är här ett av problemen ligger med läsplattorna.
Alla böckerna finns helt enkelt inte i elektroniskt format och ännu färre finns översatta till svenska.
I nuläget erbjuder nätbokhandlarna mest nyskrivna böcker av svenska författare. Genremässigt är det kraftig övervikt av deckare. Vill man ha ett större utbud får man leta sig utomlands och köpa e-böcker från till exempel amazon.com. Men då får man klara sig med den engelska utgåvan.
Utbudet av e-böcker på svenska ökar ständigt men det tar tid och förlagen prioriterar inte äldre titlar. I alla fall inte än så länge.
Ett annat av problemen med läsplattorna är priset på e-böckerna. I dag kostar de flesta nästan lika mycket som en inbunden bok. Att köpa pocketutgåvan är alltså fortfarande mycket billigare.
Kan jag låna e-böcker från biblioteket?
Vill du inte betala för dina e-böcker erbjuder de flesta av landets bibliotek utlåning från sina webbplatser. Därifrån kan du låna med ditt lånekortsnummer. Att e-låna fungerar så att filen du laddar hem har en tidsbegränsning inbäddad och försvinner därför efter en dryg månad från nedladdningsdatumet. Dock kan du låna om samma bok direkt efter att lånetiden gått ut. Du får låna tre böcker i veckan och du får möjlighet att använda varje lånad bok på ett visst antal apparater.
De större biblioteken har eller kommer även att börja med utlåning av själva läsplattan. Så är du osäker om du ska köpa en eller inte, kolla med ditt bibliotek och undersök möjligheterna till att låna en under en tid.
Som Peter Englund påtalade i början av texten är det själva läsupplevelsen som är den stora frågan.
Av Per Jonsson
