Ekonomiska kvinnofällor

Lägre lön. Lägre pension. Lägre sparande. Vi skriver 2010 och fortfarande tjänar kvinnor nästan fem tusenlappar mindre i månaden än män. Siffror från SCB visar att medellönen för kvinnor ligger på 24 700 kronor och för män 29 400 kronor. Det är tio goda restaurangbesök, två restresor eller en lyxig spahelg – varje månad.
Eller en rejäl insättning för en god pension. För löneskillnaden handlar inte bara om att kvinnor får mindre guldkant på tillvaron medan de jobbar. Allvarligare är att en lägre inkomst gör att de får lägre pension.

Kvinnor tar också generellt lägre risker i sitt sparande och satsar mer i räntebärande papper än i aktier, visar studier. Det gör på lång sikt en sämre avkastning, lägre pension och en mindre buffert för oförutsedda utgifter. Män kan också avvara mer pengar till sitt sparande och har då lättare att skapa en ekonomisk trygghet för framtiden.
Vad gör då dessa skillnader när man slår sina påsar ihop? I en tvåsamhet känns ju allt naturligt att dela på.
Visst, men det gäller att ha is i magen när bröllopsklockor ringer, barnen dimper ner och familjelivet rullar på. För någon gång tar er storslagna relation slut, om inte vid skilsmässa så vid dödsfall. Då gäller det att inte stå där som en förlorare. Och man blir inte tryggare än man gör sig. Med några enkla grepp kan du försäkra dig om en bättre ekonomisk situation på egen hand.
Här under är tre exempel på vanliga kvinnofällor och hur du undviker dem.

Deltidsmamman

Dan och Ebba är gifta och har tre tonåriga barn. Eftersom Dan tjänade mer när barnen var små var det naturligt att Ebba tog ut en större del av föräldraledigheten. Båda har delat någorlunda på hemarbetet, vabbat lika mycket när barnen varit sjuka och Dan var den som oftast lämnade barnen på dagis. Men under nästan 15 år arbetade Ebba deltid för att kunna hämta dem tidigt från dagis.
Väl tillbaka på heltid inser Ebba att hon efter flera års frånvaro på hel- och deltid halkat efter i lönesättningen. Men allvarligare är att de många åren av deltidsarbete har inbringat en lägre totalinkomst och hon kommer därmed att få mycket lägre pension än om hon arbetat full tid.

Så undviker du fällan:
Från den lön Dan får har det betalats in runt 22 procent till både inkomst-, premie- och tjänstepension. Det är pengar som inte bodelas vid skilsmässa eller dödsfall. Om Ebba går ner 5 000 kronor i lön, motsvarar det 1 100 kronor i månaden som annars skulle ha avsatts till pensionen. Den summan borde makarna pensionsspara till Ebba så länge hon arbetar deltid och göra sparandet till hennes enskilda egendom.

Snuvade pensionären

Leif och Kerstin har varit gifta i trettio år och har två vuxna döttrar. Kerstin har efter sina föräldrar fått överta huset på västkusten där hon varit alla sina barndomssomrar. Dit har hon också rest med sin familj varje ledig stund. Leif och Kerstin hade också lösa planer på att bosätta sig där som pensionärer.
Men livet ville annorlunda. Leif har träffat en ny kvinna och paret har skilt sig. De enda egentliga tillgångarna att dela upp var sommarhuset, som genom åren stigit kraftigt i värde. Kerstin är konstnär med ojämna inkomster och fick inget banklån. Leif har däremot fast inkomst och köpte ut Kerstin ur huset för att bo där med sin nya fru och deras lille nyfödde. Döttrarna har svårt för sin pappas nya fru och åker aldrig längre till sitt barndomsparadis.

Så undviker du fällan:
Under äktenskapet äger var och en allt den tagit med sig, köpt eller fått. Först vid skilsmässa eller dödsfall läggs tillgångarna samman för att delas. Kerstin kunde ha givit bort huset till döttrarna som gift, för att vara säker på att det stannade i hennes släkt. Hon var redan gift när hon fick huset men skulle också ha kunnat skriva äktenskapsförord – om Leif hade gått med på det – om att det skulle vara hennes enskilda egendom. Då hade det inte bodelats. Det bästa hade varit om Kerstins föräldrar skrivit in i gåvobrevet att huset skulle vara Kerstins enskilda egendom.

Barskrapade sambon

Stina flyttade in till Chris bostadsrätt för tio år sedan. De tjänade och betalade ungefär lika mycket till hushållet. Stina hade bäst koll på vad som behövdes hemma och köpte mat, inrednings- och hushållsprylar.
Chris stod för större grejer efter­som han hade ett förmånligt kreditkort. Ränta och amortering på bostaden har Chris fortsatt betala av bara farten medan resor och löpande räkningar legat på Stina. Efter att jordenruntresa, utbildning, karriär och nytt kök och badrum nu var fixat, stod barn överst på projektlistan.
Katastrofen krossar dock planerna när Chris omkommer i trafiken. Eftersom han och Stina var sambor ärver de inte varandra. I stället går Chris tillgångar till hans bröder, då föräldrarna är döda.
Lägenheten var Chris från början så Stina måste flytta utan rätt att få ut något av bostadens värde eller för arbete som lagts ner. När brödernas ombud rotar i Chris papper visar de att bilen, tv:n, datorn och möblerna är hans eftersom han har betalat dem. Stina menar att även hon har bidragit till hemmet, men har inga kvitton att visa upp.

Så undviker du fällan:
Stina och Chris skulle som sambor ha skrivit inbördes testamente för att ärva varandra. Stina skulle ha sett till att få halva bostaden i gåva av Chris.
Det räcker heller inte att fördela utgifterna, parterna borde också ha delat på olika typer av kostnader, som förbrukningsartiklar och kapitalvaror. Vid stora gemensamma köp kunde både Stina och Chris dels skrivit på köpekontraktet, dels betalat investeringen. Stina skulle också ha sparat kvitton på större köp till hushållet hon gjort.
Märk att amorteringen är ett rent sparande som Chris oanat gjort på Stinas bekostnad.