Våga prata pengar i bonusfamiljen!

Var sjätte familj i Sverige 2010 är en bonusfamilj, styvfamilj, nyfamilj – eller ombildad familj, som det kallas i officiella sammanhang. Med så många inblandade krävs en smidighet med slantarna för att få familjen att gå runt.

Men ekonomi står ofta för känslor, så det är inte konstigt att det hettar till ibland runt minsta hundralapp. Istället för att konstruktivt se till allas bästa börjar det plötsligt pratas om mina, dina och våra pengar.

Och ytterst är det barnen som drabbas av alla vuxnas olika inkomster, skilda normer och annorlunda prioriteringar.

– Det kan aldrig bli ekonomiskt rättvist i en bonusfamilj, det får man nog utgå ifrån när man går in i situationen. Det gäller att vara generös i sina attityder och inte stirra sig blind på principerna, säger familjeekonom Ingela Gabrielsson på Nordea.

Det viktigaste är att man pratar om pengarna, tänker igenom hur man vill ha det och håller fast vid det. Det är aldrig självklart att man ska ha gemensam ekonomi, menar hon, det är det ju inte ens i en familj utan bonusbarn. Bara för att man går in i en bonusfamilj, måste man inte köpa hela paketet med delad försörjning även för bonusbarnen.

Grundregeln är att var och en betalar efter sin förmåga. Om man har olika stora inkomster i en ekonomi måste man komma överens om vem som ska betala vad.

– Allt blir lättare om man har god ekonomi. Det behöver inte betyda mycket pengar, utan att man har koll på pengarna. Utifrån det kan man föra en diskussion om hur man ska göra sina prioriteringar.

Ett gott råd är att dra gränsen vid den egna nya familjen och inte ta för stor hänsyn till de före detta partnernas ekonomier. Detta får var och en göra upp på var sitt håll. Det är ekonomin i den nya bonusfamiljen man ska diskutera.

Här kommenterar Ingela Gabrielsson några vanliga pengafunderingar:

 

Mat och boende

Eva, Magnus och ettåringen Stina bor med Magnus två tonårsbarn på halvtid. De delar på boende och fasta kostnader. Men Eva brukar handla maten och tycker att hennes lön slukas. Betalar hon inte för mycket? Magnus har ju försörjningsansvaret tillsammans med deras mamma och två tonårspojkar äter betydligt mer än deras lilla Stina.

Ingela Gabrielsson: Man ska betala efter sin förmåga. Om Eva känner att hennes lön tar slut för fort bör Magnus skjuta till mer pengar. Hans försörjningsansvar för sina söner ska man absolut ta fasta på. Det är aldrig självklart att man ska ha gemensam ekonomi för att man går in i en bonusfamilj.

 

Månadspengen

14-åriga Moa Matsson är varannan vecka bonusbarn i familjen Matsson-Lindblad. Varannan vecka bor hon hos sin pappa, som lever ensam och bara har Moa. Han betalar hennes månadspeng på 500 kronor. Moas bonussyster Emma Lindblad är lika gammal men får bara 300 kr i månaden av sin pappa, som har tre barn till att försörja.

IG: Det är klart att man bör försöka jämna ut så mycket det går. Men man måste också vara uppriktig mot barnen, förklara varför det blir olika och få dem att acceptera olika förutsättningar. Det är alltid svårt att vara rättvis i en bonusfamilj.

 

Eget ansvar

Sedan Hanna började i åttan har hon fått ansvara för barnbidraget själv, som ska räcka till allt; kläder, resor, nöjen och sparande. Det kändes rätt för båda föräldrarna eftersom Hanna alltid varit försiktig med pengar. Men Hannas pappa är omgift med Sara, vars drömmare till son först nu i gymnasiet får sitt studiebidrag.

IG: Barn är olika när det gäller ansvar om pengar, så det är riktigt att vänta. Det är faktiskt så att barn som inte har egen ekonomi, får mer pengar av föräldrarna. De barn som upptäcker det kanske gärna väntar…

 

Presenter

Ulla och Göran lever till vardags med sina två barn, sju och nio år, och Görans tolvårige dotter varannan helg. Hos Göran gnager ett dåligt samvete och han vill gärna ge betydligt dyrare presenter till sin dotter än till de yngre barnen. Ulla tycker det är fel men han menar att de ses så sällan och att dottern är äldre.

IG: Dyra presenter får inte gå ut över den nya familjens ekonomi. Rent mänskligt borde han träffa dottern oftare istället för att överösa henne med presenter. Det är inte bra om man vill få goda relationer mellan barnen. Orättvisor skapar konflikter på lång sikt.

 

Resor

Kanarieöarna har sedan ett par år blivit vinterns resmål för Jörgen, Anette och deras fyra-åring. Anettes båda tonårstjejer som varannan vecka bor hos sin pappa, och Jörgens halvvuxne son vill gärna följa med, men det finns inte en chans för familjen att betala deras resor varje år.

IG: Det är inte självklart att de äldre barnen kan kräva att följa med. Har de fått resa mycket som små, kan det vara rättvist att den nya familjen reser ensam med fyraåringen. Man kan också planera tillsammans med barnen och se vad de andra föräldrarna kan bidra med. Kanske kan barnen också på egen hand spara lite till resan.

 

Barnbidraget

Tomas och Anna har gemensam vårdnad om sina två barn men barnen bor mest hos Anna i grannkommunen och hon får båda barnbidragen. Hon har dessutom två barn till med sin nye sambo. Tomas känner sig åsidosatt. Han skulle vilja vara med mer och köpa kläder och skor till sina barn eller unna dem något extra ibland, men har inte inkomster nog för det.

IG: Det är ju rimligt att den som sköter inköp av kläder och skor har barnbidraget. Vill man göra en annan uppdelning får man diskutera det. Man kan alltid dela på barnbidragen, även om det bara är ett.

 

Extra dyra grejer

Pappa Patrik är gammal idrottare och mycket nöjd över att sonen Jakob vill spela ishockey. Men utrustningen till sporten är minst sagt dyr och varken Patriks nya sambo eller Jakobs mamma tycker de har råd att låta Jakob börja med träningen.

IG: Pappan kan väl stå för kostnaderna om han anser sig ha råd. Även om man har gemensam ekonomi i den nya familjen, kan man inte slå ihop allt, särskilt inte när den ena har ett eget barn med sig in i boet. Kanske mamman kan bidra med skjuts till träningen istället – det är ju viktigt för Jakob att alla är med på beslutet.

 

Större gåvor och arv

Karin och Pelle har varit gifta i 20 år, har Kajsa tillsammans och Karins nu utflugna barn, som varit en självklar del i familjen. Av sina föräldrar har Pelle ärvt en släktgård där alla barnen trivs bra, särskilt bonusbarnen nu med egna småttingar. Men Pelle har också en vuxen son som han haft dålig kontakt med och skulle vilja närma sig.

IG: Om inte Pelles hus är hans enskilda egendom, bör han och Karin hos en jurist gå igenom vilka konsekvenser det blir om de skiljer sig eller när han dör. Pelle kan skriva ett testamente över hur han vill ha det med sommarstället, annars kan det bli konflikter en vacker dag.