Stressigt och stökigt i lärarlivets hårda skola

På Kungsklippeskolan i Huddinge söder om Stockholm ska skoldagen snart börja. Högstadieeleverna har redan sparkat av sig gympaskorna i hallen. Högstadieläraren Klas Lindbäck, 54, sitter i sitt inglasade kontor och är lite irriterad. Han skulle ha haft utvecklingssamtal med en elev och hans föräldrar dagen innan, men de dök inte upp.

– De ringde inte mig, så när jag tagit mig hit tidigare än vanligt satt det en lapp på dörren om att de inte skulle komma. När jag träffade eleven i morse sa han att hans föräldrar skulle komma i dag istället. Nu får jag klämma in det här mellan två lektioner. Det får mig att undra hur föräldrarna ser på lärarnas arbetstid, säger han på väg mot niornas tekniklektion.

15 tjejer och killar väntar på att få komma in i klassrummet. I dag är klasserna indelade i det som kallas tregrupp, två klasser i vardera årskurs har lektion i tre grupper.

– Vi undervisar i hel- och halvklass och tregrupper. Tregrupperna är klockrena, ju mindre gruppen är desto mindre stök, säger Klas Lindbäck.

Fem stora fönster släpper in solen och alla lyssnar när Klas Lindbäck berättar om arbetsuppgiften de ska göra, en husritning i fågelperspektiv. Han går igenom alla symboler, begrepp och standardmått för att eleverna ska kunna presentera en ritning av ett eget hus om några dagar.

Klas Lindbäck har jobbat som lärare i 31 år och på Kungsklippeskolan sedan år 2000. Han är utbildad högstadielärare i kemi, biologi och geografi och undervisar nu i matematik och naturorienterade ämnen.

Niornas lektion avslutas lika lugnt som den började. Klas Lindbäck hastar iväg för att hämta in eleven med föräldrar till utvecklingssamtalet. Efter en dryg timme är han tillbaka.

– Det gick bra det där, säger han. Det känns som att vi kommit fram till något bra med utvecklingsplanen eleven hade skrivit. Nu måste jag skynda mig, det är dags för biologi med sjuorna.

Även den här klassen består av 15 elever, men skillnaden är stor jämfört med förra lektionen. Klas Lindbäck möts direkt av två elever som har grälat. Den ene har brutit av den andres penna på bildlektionen och straffats med att bli ritad på armarna med tuschpenna. Klas Lindbäck låter båda berätta sin version och reder ut händelsen.

– Kan vi lägga det här bakom oss nu, frågar han och börjar lektionen som ska handla om fåglar, eftersom sjuorna ska cykla ut på fågelskådning om ett tag.

Främst killarna i klassen pratar och stökar även när lektionen kommit igång, men Klas Lindbäck får ordning på dem genom att blanda auktoritet, engagemang och öppenhet.

– Man måste hålla igång sjuorna mycket mer. Gör man inte lektionen intressant så ballar de ur, förklarar han.

Klas Lindbäck säger att eleverna utvecklas mycket under högstadietiden, det händer mer mentalt i den åldern än under någon annan tid i livet.

– Det är nu de inser att de inte kan luta sig mot mamma och pappa längre och vill bli sig själva. Då är det bra om vuxenvärlden står upp mot dem och tar emot, att man kan vara en surgubbe de kan bolla mot, säger han.

Klas Lindbäck upplever att vuxenvärldens auktoritet har minskat enormt i skolan.

– Lärare utsätts för kränkningar varje dag. Man får inte ta åt sig och jag gör det inte. Men vissa mår dåligt och klarar inte av att jobba så, säger han.

Lärarnas Riksförbunds senaste arbetsmiljöundersökning 2008 bekräftar den bilden. Nästan var femte lärare går till jobbet med känslor av obehag inför risken att utsättas för hot, våld eller andra trakasserier. Närmare hälften av lärarna anser att våldet i skolan ökar.

– Vi gör en ny undersökning just nu, men det finns inga indikationer på att siffran blivit lägre, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hon tycker att lärare i grundskolan och gymnasiet har ett mer riskfyllt jobb är många andra. Speciella team tar hand om exempelvis en polis som hamnar i en hotfull situation, men något sådant finns inte för lärare. De ska själva fixa situationen.

– Lärarens arbetssituation är speciell, de ska förutom att utbilda även fostra eleverna. Lärare måste bli arga i sitt jobb, det finns inga andra yrken som kräver det. De får inte backa i en situation, utan måste behålla sin auktoritet. Men respekten för läraryrket och lärarnas uppdrag har minskat. Jag kopplar det till att läraryrkets status har sjunkit, säger Metta Fjelkner.

Annie Runhammar, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket berättar att när verket frågar lärare om arbetsklimatet har förändrats svarar de oftast ja.

– Jag skulle säga att det är tuffare i dag. Det finns en kall medvetenhet hos elever som säger att vi kan göra vad vi vill. Arbetsmiljön på svenska lärares arbetsplatser varierar kolossalt från en kommun och skola till en annan. Jag uppskattar att 20 procent av skolorna har elever de inte klarar av och problem så svåra att de inte går att hantera. Jag tycker att det är mycket, säger hon.

Många lärare blir trakasserade på nätet. Elever kan filma eller ta bilder på en lärare som de lägger upp på Facebook eller Youtube med en elak rubrik. Sedan är det fritt fram för grova anonyma kommentarer.

– Många lärare vill inte söka på sitt namn på nätet, av oro för vad de kan hitta. När det gäller internet har skolan inga befogenheter. Hade jag sagt fula saker till mina lärare hade jag fått bannor av mina föräldrar. Men om jag berättar vad eleven sagt eller gjort för föräldrarna frågar de men vad sade du till mitt barn?, säger Klas Lindbäck.

Han har inte själv råkat ut för våld eller hot från någon elev, men tycker inte att de lärare som blir det får arbetsgivarens stöd. Han menar att det fria skolvalet är ett problem eftersom skolan förlorar pengar om de förlorar elever.

– Rektorerna har det knivigt och tar inte konflikter med föräldrarna till utagerande barn på grund av budgetproblem.

Press och hot kan också komma från föräldrar, främst när det gäller betygssättning och i samband med vårdnadstvister.

– Skolan ska hela tiden pröva olika lösningar för en utagerande elev och föräldrarna ska helst vara involverade. Har föräldrar och skola olika uppfattning kan processen ta väldigt lång tid eftersom varje åtgärd kan överklagas, säger Annie Runhammar.

Klas Lindbäck är också skeptisk till skollagstiftningens höga dokumentationskrav som han upplever tar alldeles för mycket tid och ger ett konstigt resultat. Om en elev tycker att han eller hon blivit kränkt eller trakasserad ska läraren fylla i en incidentrapport med sex olika blanketter.

– Om det blir bråk mellan elever och man säger till dem så har man satt sig i den här fällan med incidentrapporter. I det fallet begår jag tjänstefel dagligen. Och underkänner man en elev i ett ämne måste man upprätta ett åtgärdsprogram med uppföljningar och utredningar. Det här leder till en betygsinflation då det finns ett incitament att hellre ge eleven godkänt än att lägga ner den extra tiden.

Men trots att Klas Lindbäck är kritiskt till mycket trivs han med sitt yrkesval.

– Jag har jobbat som lärare i snart 32 år och det är klart att man har svackor och blir jäkligt less emellanåt. Men det blir man på andra jobb också. Jag går efter mottot good enough och då är det oftast kul. Som lärare vet man aldrig vad som kan hända varje dag och det gör det roligt, säger han.

Tre fall ur skolans verklighet

Arbetsgivare är skyldiga att anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Här är några aktuella rapporterade fall.

• "Lärarens läpp spricker"

Två elever hamnar i konflikt. En av eleverna knuffar iväg bord och stolar mot den andre eleven. När eleven lyfter upp en stol för att kasta iväg den ingriper läraren. Läraren tar tag om elevens överkropp bakifrån och håller om eleven. Eleven sparkar då mot lärarens skrev, skriker kränkningar, spottar på och skallar läraren så att lärarens läpp spricker. Då släpper läraren eleven. Eleven och hans förälder överväger att polisanmäla läraren för fasthållningen, men rektorn klargör att det är helt befogat som nödvärn för att skydda den andre eleven, så familjen avstår. Läraren vill inte polisanmäla eftersom han anser att han varit med om mycket värre saker.
Skola i västsverige.

• "Läraren blir rädd och gråter"

En elev hotar en lärare och en vikarie och tar även en stol och föser mot vikarien. Läraren blir ledsen och rädd och gråter efter lektionen. Händelsen polisanmäls inte eftersom vikarien är rädd för att hennes egna barn som går på skolan kan bli utsatta av eleven. Polisanmälan är tidigare gjord avseende elevens våld och hot mot lärare och socialtjänsten är inkopplad.
Skola i sydsverige.

• "Elev hotar skära lärare"

En elev drar en annan elev och läraren i håret och slår en elevassistent upprepade gånger över armar och ben med en bandyklubba. Eleven tar även en glasskiva och hotar läraren och elevassistenten att skära dem med den. Händelserna föregicks av att eleven inte ville delta i undervisningen och han blev efter tillsägelser från lärare och elevassistent mycket upprörd. Skolan försöker jämka mellan eleven och familjens önskemål om större frihet för pojken och skolans behov av att se till att han följer lektioner och inte får utbrott mot andra elever och personalen.
Skola i västsverige

(Källa: Arbetsmiljöverket)