Så testade vi
- Testet var ett blindtest och smaktestare var Icakurirens matredaktion.
- De olika pastasorterna kokades alla i lika mycket vatten och salt, enligt angiven koktid på förpackningen. Pastan vändes i några droppar neutral olja (solros).
Koka spagetti på rätt sätt
Ett pastakok kräver stor kastrull och rikligt med vatten. Snåla inte heller med saltet. Cirka 1/2 matsked salt per liter vatten är lagom.
Lägg pastan i vattnet, när det har kokat upp. Rör om så att den inte klibbar ihop sig. Koka så länge som det står på förpackningen, men plocka upp ett strå mot slutet och smaka om det är lagom kokt. Du bestämmer själv hur al dente du vill ha din pasta. Häll av den tidigare om den ska koka klart i en sås.

Icakurirens matredaktion gav Zetas spagetti högsta betyg. Men budgetalternativet Garant ligger bara snäppet efter. Foto: Jennifer Thorsén.
Högt pris visade sig inte vara avgörande för kvalitet eller god smak. Garant till exempel är nästan hälften så dyr som testets mest hyllade Zeta Casa di Luca, men är ett mycket gott alternativ för en tunnare plånbok.
Zeta Casa di Luca tar dock hem segern med en spagetti som har bra tugg, är nötig och nyanserad i smaken, med en angenäm slutbeska.
Klassiska Barilla står inte långt efter med bra styrsel och god, nötig smak. Dyrgripen De Cecco, som länge varit pastasnobbens självklara val, smakar bra, doftar fräscht och har bra tuggmotstånd, men kostar nästan 44 kronor kilot. Den har dessutom väl tjocka strån, kanske är de perfekta för en italiensk konsument?
Sju av nio testade spagettisorter är framställda på enbart durumvetemjöl.
Euroshopper är gjord på vetemjöl och durumvetemjöl, medan Kungsörnens pasta förutom durumvetemjöl innehåller mjöl av vete med hög proteinhalt, vitaminer B 1, B 2, niacin och B 6. Det hjälper inte pastan ett dugg som får den hårdaste kommentaren av alla: “På gränsen till oätlig”.
Lägg därtill en klistrig konsistens och en okokt mjölsmak och pastan hamnar längst ner på samtliga provsmakares lista.
Lika eniga var vi inte om Lidls lågprisalternativ Combino, där vissa provsmakare uppskattade spagettins kryddiga ansjovissmak, medan andra gärna kunde vara utan den.