Claude Marcus. Foto: Johan Bergmark
Det har talats och skrivits mycket om sockerfara och sötsug. Socker är inte bra, varken för tänderna eller hälsan, men vi vill gärna ha den söta smaken. Då kommer sötningsmedlen som en räddande ersättning. De innehåller inga snabba kolhydrater, väldigt lite eller inga kalorier och skadar inte tänderna.
Naturliga sötningsmedel
Sötningsmedlen finns i light- eller lättprodukter och också i ren form som ersättning för strö- eller bitsocker.
Bland de kalorifria sötningsmedel som inte ger någon energi alls finns både artificiella och sådana som har sitt ursprung i växter och marknadsförs som “naturliga”.
Det senast godkända sötningsmedlet, steviolglykosider, som godkändes i december 2011, är ett sådant. Medlet utvinns ur bladen till steviabusken.
Livsmedelsverket ställer sig dock tveksamma till benämningen “naturlig”.
– Naturlig är ett begrepp som vi inte använder. För att en livsmedelstillsats tagits fram från naturen behöver det inte betyda att det är ett säkert ämne. Många läkemedel kommer från naturen och kan vara mycket potenta ämnen. De flesta livsmedelstillsatser tillverkas kemiskt och det gäller även dem som förekommer i naturen, säger Evelyn Jansson Elfberg, ämneskoordinator på Livsmedelsverket.
Dyrare med sötningsmedel än socker
Priset kan dock verka avskräckande. Att byta ut socker mot sötningmedel blir mycket dyrare. Ett kilo strösocker får du för 12 kronor. Medan sötningsmedlet aspartam kostar runt 300 kronor kilot. Steviolglykosider är mer än dubbelt så dyrt.
Skillnaden i pris är dock inte så gigantisk som den först kan verka. Sötningsmedlen är mycket sötare än socker och du behöver därför inte använda lika mycket.
En nackdel med sötningsmedel som ofta lyfts fram är att det inte har någon effekt mot sötsug. Hjärnans belöningssystem kan skapa ett sötsug som gör att man vill ta mer och mer av det söta. Det gäller både sötningsmedel och socker.
– Men när man talar om sötsug måste man skilja på medel som är långsiktigt och starkt beroendeframkallande, som till exempel narkotika eller nikotin, och socker och sötningsmedel som tillfälligt kan skapa ett beroende.
– Man måste vara försiktig med att kalla socker och sötningsmedel beroendeframkallande, även om det finns ett korn av sanning i det. Äter man mycket sådant, kan suget efter sött öka, men det är inte svårt att bli av med det, menar Claude Marcus, som är professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och arbetar med övervikt hos barn.
Vi äter och dricker väldigt mycket sött i dag och rent allmänt bör det begränsas, tycker Claude Marcus. Det finns till exempel ingen anledning att dricka läsk till vardags utan det bör man spara till helgen i stället.
– Och har man problem med övervikt, så är det bättre att dricka lightläsk vid de tillfällena, säger han.
Av Ia Röhl
