Kersti Byström, konsumentreporter, Icakuriren
Det gjorde Annika. Hon längtade efter vår, tapas och shopping och köpte en resa till Barcelona. Bara några dagar före avresan kom kallduschen: flygbolaget Spanair hade gått i konkurs.
Tur i oturen; Annika har nu fått tillbaka sina pengar tack vare att hon hade betalat resan med betal-/kreditkort. Det innebär att hon hade ett avtal med både flygbolaget och kortutgivaren (alltså banken) och att hon enligt konsumentkreditlagen kunde ställa samma krav på ersättning från båda. Eftersom Spanair inte hade några pengar var banken tvungen att ersätta Annika.
Men tänk på att det är skillnad på kort och kort. Kontokort är ett samlingsnamn för alla kort; debet, bank, betal och kredit.
Med ett debetkort (eller bankkort som det oftast kallas) dras pengarna direkt och då kan du inte kräva banken på ersättning enligt konsumentkreditlagen.
Med betalkort får du en faktura på alla inköp och betalar i efterskott. Betalar du hela fakturan i tid så brukar det vara räntefritt.
För kort som är kombinerade betal-/kreditkort kan du välja att bara betala en del av skulden men då måste du betala ränta på resten.
Även om du inte har betalat med betal-/kreditkort kan det vara värt att reklamera ett kortköp. Det kan finnas regler i avtalet som ger dig rätt att få pengarna tillbaka, men de är inte offentliga och du kan inte åberopa dem, så som du kan med konsumentkreditlagen.
Men nackdelarna då? Jo, du kanske köper något du egentligen inte har råd med – dessutom till hiskligt dyr ränta. Att betala av en resa långt efter att solbrännan flagnat är inte kul.
