Claude Marcus, professor i pediatrik och vetenskaplig rådgivare för Rikscentrum barnobesitas (svår övervikt hos barn) vill införa skatt på godis. Foto: C. Meadow
På 70-talet: Tanten i kiosken plockade godis på beställning: “En sockerbit, en hallonkola, en skumbanan, en napp…” följt av standardfrågan: “Hur mycket pengar har jag kvar att köpa för nu?” När den pyttelilla påsen var halvfull var pengarna slut.
I dag skakar dagens unga på huvudet åt forntidens godishantering. Nu är godis vardag och de gigantiska väggarna med lösgodis överfaller oss direkt vi stiger in genom entrén till butiken. Eller så möts vi av ett godishav på säljtorgen vid utgångskassorna. Diskokulor hänger i taket över de supermoderna godisautomaterna. Storbildsskärmar med gamla schlagerklassiker ska öka köptempot. Alla knep är tillåtna, speciellt i melodifestivaltider.
17 kilo per person och år
På lördag är det final i Eurovision Song Contest i Azerbajdzjan. Loreen ska sjunga “Euphoria” medan vi vräker i oss en del av de 17 kilo godis som svenskarna äter per person och år. Det är dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren äter.
Eufori är också något som godistillverkarna och handlarna känner, eftersom godisätandet ger mycket klirr i kassan. Försäljningen av just godis i lösvikt är något av det viktigaste som finns för en butiks lönsamhet, enligt en godistillverkare.
Själva godisautomathanteringen är en industri i sig. De mest moderna automaterna har knappar som man ska trycka på för att godiset ska hamna rakt ner i påsen, inbyggda spotlighter och speciella lock som stängs tyst och långsamt. Automatföretagens säljargument är att kunden då kan plocka sitt godis i lugn och ro utan att behöva hålla upp locket – och då kan köpa ännu mer…
För att locka oss att köpa ännu mer avlöser kampanjerna varandra. I höstas fick Karamellkungen kritik för sin kampanj, där deltagarna var tvungna att köpa ett halvt kilo godis för att vinna biljetter till “Twilight”-filmen “Breaking Dawn”. I en annan kampanj erbjöd företaget en värdecheck på 20 kronor när du hade köpt ett kilo lösgodis.
Just lösgodiset står för en dryg fjärdedel av allt godis som äts i Sverige. För att hitta nya kunder finns nu även lösgodis modell lyx. Äkta fransk nougat och punchpokaler läggs i askar av guldig papp i stället för de färgglada påsarna i barnvänlig design. Påsarna förresten. De har fått konkurrens av hinkar i papp som måste fyllas med flera hekto för att botten ska täckas…
Skatt på godis
Claude Marcus, professor i pediatrik och vetenskaplig rådgivare för Rikscentrum barnobesitas (svår övervikt hos barn) är trött på handlarnas aggressiva marknadsföring. Han vill införa skatt på godis.
Har inte människor ett personligt ansvar?
– Jo, det är klart men det ökade godisätandet är inte primärt individens ansvar. På de senaste 20–30 åren har inte individen ändrats utan samhället runtomkring. Det är något som politikerna borde ta ansvar för. De borde driva utvecklingen rätt igen genom att införa skatt.
Claude Marcus menar att skatten ska användas för att påverka konsumtionen på samma sätt som vi har skatt på tobak och alkohol.
– Danmark och Finland och tre, fyra länder i Europa och vissa delstater i USA har redan skatt på godis. I USA diskuterar man nu också en federal skatt på sötsaker.
Är det rätt att staten ska bestämma vad vi ska äta?
– Självklart ska vi få äta godis men att använda ekonomiska styrmedel för att minska en farlig överkonsumtion är en rimlig åtgärd. Det som är farligt för hälsan leder också till stora kostnader för landet. I Sverige är vart femte skolbarn överviktigt. Mellan 3 och 5 procent, 30_000–50_000 barn, är så feta att de riskerar att dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. Fetma och övervikt kostar samhället 20 miljarder kronor per år i dag och den ökade fetman kommer att leda till att kostnaderna kommer att öka drastiskt.
Aggressiv marknadsföring
En förklaring till att godiskonsumtionen har ökat, förutom den aggressiva marknadsföringen, är att priset på plockgodis har sjunkit. Under perioden 1985 till 2008 sjönk priset med 56 procent medan priset på färsk frukt och grönsaker har blivit dyrare under samma tid.
– Vi ska inte ha skatt på godis för att öka statskassans intäkter utan för att kunna ta bort moms på färsk frukt och färska grönsaker. På så sätt har skatten en dubbel effekt, säger Claude Marcus.
– Förr i tiden var frukt och grönsaker vardagkonsumtion och godis lyxkonsumtion. I dag är det tvärtom.
FAKTA
Så mycket godis äter vi – per kilo och år
Så tjocka är vi
- Medelvikten för män har ökat med 7,3 kg de senaste 20 åren, för kvinnor med 4,9 kg de senaste 20 åren.
- I åldern 16–84 år väger i genomsnitt mannen i dag 83,4 kg och kvinnan 67,7 kg.
- Fetma och övervikt beräknas ofta utifrån BMI, Body mass index. Normalviktiga har ett BMI på 18,5–25, överviktiga ligger mellan 25 och 30 och med ett BMI över 30 lider man av fetma.
