Förekommande tillsatser
Konsistensgivare
Pektin E440
Xantangummi E415
Glukosfruktsirap av vete (glutenfri om den framställts av stärkelse)
Natriumalginat E401
Guarkärnmjöl E415
Konserveringsmedel
Kaliumsorbat E202
Natriumsulfit E221
Surhetsreglerande medel
Citronsyra E330
Kalciumcitrat E333
Trikaliumcitrat E332

Icakuriren smaktestar hallonsylt. Foto: Erik Hedman
Vi tittade på, rörde runt i, doftade och smakade på sylterna både utan och med rostat bröd och smör.
Vi förväntade oss tydlig, fräsch hallonsmak, syltig konsistens, och frisk syra. Vi hoppades också på dämpade sockerhalter, så att sylten inte känns sliskig.
Sockermängden är viktig
Förhållandet mellan bär och socker är viktig för sylten. Bärhalten kan gärna vara högre än sockerhalten för god smak. Även hallonsorterna spelar stor roll; liksom äppelsorter smakar de olika.
Och så vädret förstås. Soliga dagar och svala nätter gör mognadsprocessen optimal, med nyanserad, djup smak och hög syra som kan balansera sockersmaken.
Och sockret behövs, för det konserverar, och minskar behovet av konserveringsmedel. Tillsats av syra, som citronsyra, konserverar också genom att sänka pH-värdet. Dessutom ger syrahöjande tillsatser sylten friskare arom, vilket är gott om sommaren varit het med snabb bärmognad.
Ekologiskt är gott
Det sägs ofta att man får vad man betalar för. Här är ett prisvärt undantag. Lidls Maribel, billigast i tabellen, smakade allra bäst, det var smakpanelen helt enig om. Liksom att prestigesylten Torfolks Gård, som var dyrast och med högst bärhalt, också smakade minst bra. Glädjande är att ett par av de ekologiska sylterna, Icas I love eco och Coops Änglamark, hävdade sig galant i smakkonkurrensen.