Aspartam (E 951)
Ett mycket vanligt kalorifritt sötningsmedel framställt på konstgjord väg av aminosyrorna asparginsyra och fenylalanin. Vanligt i lightläsk men också i desserter och godis. Tål inte upphettning. 200 gånger sötare än socker.
Acesulfamkalium (E 950)
Kalorifritt sötningsmedel framställt på konstgjord väg. Kan ge en bitter eftersmak. Används ofta tillsammans med aspartam till exempel i Coca cola light. Är värme- och syratåligt. Kallas också acesulfam K. 130–200 gånger sötare än socker.
Cyklamater (E 952)
Gammalt sötningsmedel som förbjöds på 1960-talet efter larmrapporter i medierna. Nya studier visade att det var ofarligt så det godkändes på nytt. Finns bland annat i drycker, desserter, sylt. 30 gånger sötare än socker.
Sackarin (E 954)
Kalorifritt sötningsmedel framställt på konstgjord väg. Ett av de första sötningsmedlen. Används till läsk, desserter, glass, godis, marmelad. 400 gånger sötare än socker.
Steviolglykosider (E 960)
En av de nyaste stjärnorna på sötningsmedelshimlen. Godkändes som livsmedelstillsats 2011 och framställs ur Stevia-buskens blad. Kalorifritt sötningsmedel som används både i livsmedel och i drycker. 250–300 gånger sötare än socker.
Sukralos (E 955)
Syntetiskt modifierat socker som innehåller klor. Kalorifritt sötningsmedel framställt på konstgjord väg. Stabilt vid hög temperatur, därför bra i matlagning och bakning. Används bland annat till läsk, desserter, godis, glass, sylt och sås. 500–600 gånger sötare än socker.
Taumatin (E 957)
Protein som utvinns ur växten ‘Thaumatococcus danielii’. Finns i drycker, godis, desserter och tuggummi. Används också som smakförstärkare. 2 000–3 000 gånger sötare än socker.
Xylitol (E 967)
Sockeralkohol. Kallas också björksocker eftersom det kan framställas ur björk. Förekommer framför allt i tuggummi. Kan ha hämmande effekt på kariesbakterier. Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan. Ungefär lika sött som vanligt socker.
Isomalt (E 953)
Sockeralkoholblandning som tillverkas ur sockerarten sackaros. Används bland annat i desserter, glass, sylt och godis. Används också som konsistensmedel. Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan. Hälften så sött som socker.
Maltitol (E 965)
Sockeralkohol som framställs ur sockerarten maltitol. Används till exempel till desserter, marmelad, glass, frukostflingor och godis. Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan. Ungefär lika sött som vanligt socker.
Sorbitol (E 420)
Sockeralkohol som tillverkas syntetiskt ur stärkelse. Finns i naturen till exempel i äpplen, päron och körsbär. Används bland annat i desserter, glass, konditorivaror och frukostflingor. Används även som konsistensmedel. Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan. Ungefär hälften så sött som socker.
