“Wear, love and give back” är budskapet hos Kappahl, hos H&M “Be a fashion recycler”. Lindex formulering “Wear, tear, reuse, recycle” låter förstås mer elegant än “Bär, slit, återanvänd och återvinn”.
Tanken hos butikerna är densamma, att uppmana oss konsumenter att lämna kläder, skor och textilier till återvinning. Därför har kedjorna ställt upp lådor där vi kunder kan lämna våra ratade plagg. I gengäld erbjuds vi ofta rabatt på 10 procent på nästa köp, eller en värdecheck, som ofta ligger på 50 kronor per inlämnad påse, som kan användas på nästa köp över 300 kronor.
Gott samvete på köpet
I planen ingår förstås att du som konsument också ska kunna köpa ett nytt plagg – med gott samvete på köpet. Samtidigt framstår butikerna som ansvarstagande och miljömedvetna.
– Men går du in i en butik kan du behöva leta efter behållaren för kläder. För butikerna har insamlingslådorna framför allt blivit en hygienfaktor ur ett pr-perspektiv och något man pushar i sin marknadsföring även om det naturligtvis är bättre att lämna kläderna i butik än att kassera dem, säger David Althoff Palm, expert på återvinning av textil på teknikkonsultföretaget Ramboll.
Men det är få textilier som blir till nya kläder. Enligt David Althoff Palm är det en försvinnande liten del, mindre än en procent.
Säljs på lokala marknader
I Sverige är det endast en mycket liten del av det som samlas in som går till välgörenhetsorganisationer i Sverige. Den största andelen transporteras till tyska sorteringsanläggningar för textil. 10 procent av kläderna säljs vidare i Västeuropa och 40 procent i främst Afrika och Sydamerika. Kläder som exporteras för återanvändning säljs på lokala marknader nära slutkonsumenten.
Lika mycket, 40 procent, återanvänds bland annat inom shippingindustrin, som putstrasor på fartyg, eller som isoleringsmaterial i bilar.
De 10 procent som återstår går till förbränning eller deponi, alltså läggs på hög och grävs ner i marken på en avfallsanläggning.
En orsak till att så få plagg blir till nya textiler är att de består av blandade material. Många jeans är till exempel tillverkade av både bomull och elastan, som gör jeansen stretchiga, vilket gör dem svårare att återvinna. Det blir helt enkelt dyrare för företagen att återvinna gamla textilier än att tillverka nya.
Vi svenskar köper runt 14 kilo textil per person och år samtidigt som vi slänger 8 kilo i hushållssoporna.
Vilket är ditt råd till den miljömedvetna konsumenten?
– Köp inte nytt utan använd dina kläder tills de är utslitna. Köp god kvalitet som klarar både modets växlingar, tvätt och slitage. Om du tröttnar på plagget kan det återanvändas av någon annan. Och när du köper nytt, köp helst second hand.
Och släng inga plagg i hushållssoporna, uppmanar David Althoff Palm. Även en trasig strumpa kan återvinnas som isoleringsmaterial. Lämna inte kläder till fulinsamlingar som lägger lappar i brevlådan utan till etablerade och erkända organisationer, eller direkt till klädbutikerna.
Hur gör du själv?
– Jag köper inte så mycket kläder, och mina kläder är välanvända, till exempel är de flesta av mina skjortor 15 år gamla. Trasiga kläder lämnar jag helst till någon välgörenhetsorganisation som är politiskt eller religiöst oberoende.
